Utskrift från Malmö högskolas webbplats www.mah.se

Synvända på skolans ledarskap

2017-03-24

NY BOK: Som motkraft till alla domedagsrapporter om rektors omöjliga arbetssituation i skolan kommer en ny bok.  Den fokuserar på det lustfyllda kommunikativa ledarskapet och hur det är möjligt att genomföra.

- Det finns mycket intressant ledarskaps- och organisationsforskning och teorier kring ledarskap som inte brukar användas i forskning om skolan, men som vi applicerat  på skolans och förskolans ledarskap i denna bok, säger universitetslektor Bim Riddersporre, en av redaktörerna.

Totalt är det sju forskare från Malmö högskola som skrivit boken. Det är statsvetare, arbetsvetare, pedagoger och psykologer som borrat i skolans och förskolans ledarskap och varför synen på ledarskapet behöver diskuteras.

Tre delar
Boken är uppdelad i tre delar. En kallas Skolledare i vardagen, en annan Att leda på längre sikt och den tredje Ett uthålligt ledarskap. Däremellan finns autentiska berättelser från skolledares vardag.
- Jag har mött dessa ledare i handledning, berättar universitetslektor Magnus Erlandsson, också redaktör. Deras berättelser stämmer inte alls med den negativa bild av skolan och rektorsrollen som media ger. Tvärtom är de levande exempel på ett framgångsrikt skolledar- och förskolledarskap.

bim_magnus_litenEtt av syftena med boken är att komma bort från tankefiguren att staten med styrning och reformer ska lösa skolans uppgifter och problem. Boken visar att uppifrån kommande styrning måste tolkas och omsättas utifrån lokala förutsättningar.
- Vi vill peka på de möjligheter skolledare har trots styrningen, fortsätter Magnus Erlandsson. Det finns mycket kloka tankar och lokala lösningar.

Inte en ensam stackare
En av de  centrala teorier som förs fram i boken är det postheroiska ledarskapet. Rektor är inte en ensam stackare som har färdiga svar på allting och ska lösa skolans problem. Tvärtom lyssnar hon/han på sina medarbetare och kommunicerar och förhandlar för att komma fram till en lösning. Rektor/förskolechefen sitter inte på toppen i en hierarki utan är snarare navet i ett hjul där ekrarna är alla kontakter och olika aspekter av verksamheterna på skolan/förskolan.

Boken viker dock inte undan för de många utmaningar som en rektor har att ta sig an. Under senare år ska en rektor hantera nya betygsystem, kursplaner, statliga kunskapskontroller, kommunalisering, effektivisering, skol- och kunskapssegregering, föräldrars synpunkter med mera. Därtill kommer ett tilltagande antal flyktingbarn som ska integreras och kanske svårigheter att rekrytera legitimerade lärare. Ett kapitel handlar därför om ”resiliens” alltså förmågan till återhämtning och komma igen. Vad finns det för stöd och resurser kopplade till skolledaren/förskolechefen? Hur ska hon/han göra när problemen hopar sig?

I boken berättas även om skolkultur som bas för utveckling, om normativ styrning, om konsten att ställa frågor, om mindsets, om gemensamt meningsskapande, om att påverka andras verklighetsuppfattning, om det pedagogiska ledarskapet med mera.

Vem ska läsa boken?
- Jag tror och hoppas att verksamma liksom blivande rektorer, förskolechefer och förvaltningschefer ska läsa den, säger Bim Riddersporre.  Sedan tror jag även den kan vara av intresse för lärare och förskollärare liksom för specialpedagoger.

Text: Helena Smitt

Senast uppdaterad av Helena Smitt