Gränsdragningar och gränsöverskridande solidariteter för reproduktiv rättvisa: motsättningar och transnationell organisering för abort och reproduktiv rättvisa på Irland

Om projektet

Bakgrund

Doktorandprojektet undersöker translokal och transnationell organisering för reproduktiva rättigheter och rättvisa på Irland efter den historiska upphävningen av abortförbudet (the 8th amendment) 2018. "No one left behind" (Ingen ska lämnas kvar) var titeln på den sjunde årliga demonstrationen för aborträtt (March for Choice) i Dublin som hölls den 28 september 2019. Det var den första marschen efter den nya lagstiftningen som reglerar abort på Irland, the Health (Termination of Pregnancy) Act 2018, trädde i kraft. Medan denna lagstiftning ersatte det drakoniska konstitutionella förbudet mot abort på Irland så har den nya lagstiftningen också refererats till som en "missed opportunity", en missad chans att omdefiniera vem som anses tillhöra och värdesättas i det irländska samhället. Som flera minoritets- och antirasistiska gräsrotsgrupper anade och högljutt påpekade lämnar lagstiftningen de mest marginaliserade grupperna på Irland utan tillgång till abort inom landets gränser.

Syfte

Studien ämnar undersöka motsättningar och samarbeten/solidariteter inom rörelsen under mobiliseringen för att legalisera abort och den fortsatta organiseringen för reproduktiv rättvisa sedan den nya lagstiftningen trätt i kraft. Studien ämnar undersöka motsättningarna utifrån en förståelse av att statliga gränsdragningar (se "the system of Direct Provision") påverkar olika kroppars tillgång till organisering och att framföra politiska krav inom rörelsen. Detta relaterar till gräsrotsgruppers och organisationers olika och skiftande minoritets-, majoritets-, dominanta och icke-dominanta positioner inom rörelsen och i relation till staten.

Studien ämnar även undersöka hur translokala och transnationella samarbeten och solidariteter byggs mellan gräsrotsgrupper och aktivister för att dela kunskap, mobilisera krav och utmana såväl statliga och nationella gränsdragningar som gränsdragningar inom rörelsen.

Teoretiskt och metodologiskt ramverk

Teoretiskt och metodologiskt är projektet situerat inom feministisk postkolonial teori (ex. McClintock 1995; Mohanty 1984, 2003) för att förstå hur koloniala, rasifierade, sexualiserade och könade gränser (ex. Erel 2018; Sager & Mulinari 2018; Keskinen 2018; Lonergan 2012) reproduceras genom reproduktiv orättvisa och en striktare migrationspolitik, samt normaliseringen av ekonomisk, social och politisk utsatthet (precarization). State /everyday bordering (gränsdragningar) (ex. Yuval-Davis et al. 2019; Van Houtom & Van Naerssen 2002) och precarization (produktionen och normaliseringen av utsatthet) och motstånd (Butler 2004, 2015) är viktiga analytiska begrepp. Metoden som tillämpas är etnografisk. Fältarbetet som kommer att innefatta både intervjuer och deltagande observationer planeras att genomföras under våren 2022 (flyttat från våren 2020).