Fakta

Kontaktperson:
Paula Mulinari
Finansiärer:
  • Vetenskapsrådet
Ansvarig vid Mau:
Paula Mulinari
Projektmedlemmar:
Projektperiod:
01 december 2019 - 31 december 2021
Fakultet/institution:
Forskningsämne:

Om projektet

I januari 2019 tvingades klädföretaget Gucci återkalla en tröja efter anklagelser om att den liknade ett stereotypt “blackface”. Året innan tvingades H&M efter internationella och nationella påtryckningar återkalla en munktröja som marknadsförts med en svart pojke och texten ”the coolest monkey in town”.

Varumarknaden, från smink till underhållning, från kakor till plåster, från hårprodukter till kläder, är idag en arena för politisk mobilisering. Även om argumenten varierar finns det två återkommande teman, dels rätten att kunna konsumera utan att diskrimineras, dels rätten att ens behov och önskemål besvaras av marknaden.Trots att konsumtion identifierats som en central arena i formandet av såväl individuella som kollektiva identiteter, och att konsumenter anses spela en allt mer avgörande politisk roll, finns det idag i Sverige mycket begränsat med forskning om erfarenheter av diskriminering och rasism som konsument, och de sociala mobiliseringarna som uppstår i skärningspunkten mellan rasism och konsumtion.

Projektet syftar dels till att utforska erfarenheter av de vardagsrasismer människor möter som konsumenter, dels att studera de former för vardagsmotstånd, individuella såväl som kollektiva, som tar sig i skärningspunkten mellan rasism och konsumtion.

Konsumtion utgör en viktig del i människors vardagsliv. Det är en väsentlig del av det urbana livet och styr vårt nyttjande av stadens rum. Det är också en praktik som både producerar och reproducerar ojämlikheter, och som på senare tid kommit att bli allt mer centralt som politiskt fält. Genom sitt fokus på individers erfarenheter av rasism, som konsumenter och när de konsumerar, så väl som på kollektiva mobiliseraringar runt konsumtion, synliggör forskningsprojektet erfarenheter av vardagsrasism inom en arena som fortfarande är outforskad i Sverige.

Den rumsliga analysen bidrar också till att förstå hur stadens geografi upplevs beroende av individens erfarenheter av diskriminering och rasism kopplat till konsumtion. Materialet för studien av individuella erfarenheter av vardagsrasism och vardagsmotstånd kommer att utgöras av enskilda intervjuer, go-alongs samt shoppingdagböcker/kartor.