Fakta

Kontaktperson:
Paul Davidsson
Finansiärer:
  • Malmö University
Ansvarig vid Mau:
Paul Davidsson
Projektmedlemmar:
Samarbetspartners:
  • Delft University of Technology
  • Stockholm University
  • Umeå University
  • Utrecht University
Projektperiod:
01 augusti 2020 - 31 mars 2021
Fakultet/institution:
Forskningsmiljö:

Projektbeskrivning

Corona-pandemin har drabbat de flesta länder och påverkar många människors hälsa och vardag, och utgör en stor börda för sjukvården. Även ekonomin påverkas av krisen och leder till i ekonomiska problem och konkurser, som som i sin tur kan leda till uppsägning av de anställda. För att hantera denna situation måste regeringar snabbt fatta drastiska beslut och genomföra olika åtgärder för att motverka spridningen av viruset. I de flesta fall saknar beslutsfattare både information och erfarenhet för att fatta dessa beslut.

De underliggande mekanismerna för den pågående krisen är endast delvis kända, vilket även gäller konsekvenserna av olika åtgärder och hur de kan förstärka eller motverka varandra. Datorsimulering kan användas för att systematiskt undersöka olika scenarier och åtgärder innan de implementeras i samhället. En mängd olika prediktionsmodeller har använts sedan pandemin började, vilka har olika styrkor och svagheter. De fokuserar på olika scenarier (länder, städer, befolkningar), gör olika antaganden (infektionsprocesser, R0), följer olika paradigmer (makro, mikro) och studerar olika åtgärder (hemarbete, stängning av skolor, social distansering, nedstängning).

Ett vanligt problem är forskarnas övertro till sina modeller, vilket gör det svårt för beslutsfattarna att veta vilka modeller de ska lita på. Som en konsekvens har en del myndigheter börjat använda olika modeller parallellt och jämför resultaten. Det har visats i andra sammanhang att olika modeller kan kombineras till multimodell-ensembler för att ge bättre resultat jämfört med varje enskild modell. Vi hävdar att detta kan vara ett användbart tillvägagångssätt också för att förutsäga pandemier. De matematiska modellerna som används för att göra prognoser corona-pandemin tar inte hänsyn till människors individuella behov och deras beteende i olika situationer. Dessutom beaktar de inte samspelet mellan olika delar av samhället och ekonomin.

Agentbaserade sociala simuleringsmodeller (ABSS) kan hantera alla dessa faktorer, vilket möjliggör mer detaljerade undersökningar av sociala fenomen. Det långsiktiga målet med denna forskning är att undersöka hur ensemble-baserad simulering kan uppnås för att kombinera styrkorna hos olika modeller.

Forskningsfrågor

Forskningsfrågor som kommer att undersökas inkluderar:

  • Vilka simuleringsmodeller har utvecklats för corona-pandemin?
  • Vilka egenskaper har de och vilka antaganden gör de?
  • Hur måste modellerna kalibreras och anpassas till varandra?
  • Hur kan olika modeller kombineras för olika ändamål?
  • Vilka är möjligheterna och begränsningarna hos ABSS för att undersöka effekterna av olika åtgärder för att hantera pandemier?