Vi använder cookies på vår webbplats. Genom att surfa vidare på denna webbplats accepterar du att cookies används.
-
Malmö universitet
- Utbildning
-
Forskning
- Forskning
- Starka forskningsmiljöer
- Forskningsämnen
- Forskningspublikationer
-
Forskarutbildning
- Forskarutbildning
- Forskarutbildningskurser
-
Forskarskolor
- Forskarskolor
- Forskarskola: SET
- Forskarskola: Utbildning, lärande och globalisering
- Forskarskolan för yrkesverksamma inom hälsa, vård och välfärd
- Forskarskola för yrkesverksamma inom socialtjänsten
- Forskarskola: Lärande i mångkulturella samhällskontexter
- Forskarskola: SPLIT
- Forskarskola: Lekresponsiv undervisning i förskolan
- Företagsforskarskola: Datadrivna system
- Forskarskola: GlycoImaging
- Forskarskola: BioCapture
- Forskarskola: Oral hälsa
- Forskarskola: FontD
- Forskningsevenemang
-
Samverkan & innovation
- Om oss
- Sök utbildningar
- Studentwebben
- Bibliotek
- För medarbetare
- Malmö universitet
- Forskning
- Reflektioner kring fertilitet och familjeplanering
Reflektioner kring fertilitet och familjeplanering i olika livsskeden
Fakta
- Kontaktperson:
- Maja Bodin
- Finansiärer:
-
- Interreg Öresund (Europeiska regionala utvecklingsfonden)
- Malmö universitet
- Ansvarig vid Mau:
- Maja Bodin
- Projektmedlemmar:
- Samarbetspartners:
-
- ReproUnion 2.0
- Challenge 5
- Projektperiod:
- 01 januari 2019 - 31 december 2021
- Fakultet/institution:
- Forskningsmiljö:
- Forskningsämne:
Om projektet
Stora förändringar har skett inom området reproduktiv hälsa och familjeplanering under det senaste århundradet. Effektiva preventivmedel och teknik för assisterad befruktning har utvecklats och tillgängliggjorts, samtidigt som föräldraförsäkring införts och utvidgats för att underlätta för människor att kombinera förvärvsarbete med familjeliv.
Från att fertiliteten varit som högst bland personer med låg inkomst och utbildning är den idag som lägst för denna socioekonomiska grupp. Den totala fertiliteten i Sverige har pendlat upp och ner i takt med låg- och högkonjunkturer, men har länge legat under ersättningsnivån (2.1 barn per kvinna). Barnafödandet sker i allt senare åldrar, framför allt hos högutbildade, och idag får personer sitt första barn i genomsnitt fem år senare än på 1970-talet. På grund av den ökade medelåldern får personer idag sina barn med kortare intervall än tidigare och allt fler behöver få hjälp med assisterad befruktning. Samtidigt visar studier att många individer har begränsade kunskaper om fertilitet, men stor tilltro till reproduktiv teknik.
Det övergripande syftet med projektet är att få fördjupade kunskaper om hur personer i olika åldrar tänker, och hur de tidigare har tänkt, kring fertilitet och familjebildning. Genom att intervjua personer från olika generationer och i olika stadier i livet vill vi öka förståelsen för vilken information och vilka faktorer som har betydelse för människors attityder och beslutstagande kring reproduktion. Ytterligare ett syfte är att ringa in vilka myter kring fertilitet som cirkulerar i samhället. På så vis kan vi få ett bättre underlag för att utforma riktade insatser med avsikt att öka befolkningens kunskaper kring fertilitet, vilket förhoppningsvis bidrar till att fler människor i reproduktiv ålder kan ta informerade beslut kring sin reproduktiva framtid.