Riskbedömning och riskfilosofi i tandvården
Fakta
- Kontaktperson:
- Helena Fransson
- Finansiär:
-
- KK-stiftelsen
- Malmö universitet
- Projektmedlemmar vid Mau:
- Samarbetspartners:
-
- Nils-Eric Sahlin - Lunds universitet
- Niklas Vareman – Lunds universitet
- Josefine Brodén - Folktandvården Uppsala
- Projektperiod:
- 01 september 2018 - 31 augusti 2023
- Fakultet/institution:
- Forskningsmiljö:
- Forskningsämne:
Om projektet
Riskbedömningar görs dagligen inom allmäntandvården för att identifiera individer med ökad risk för karies och parodontit. Resultaten av bedömningarna ligger till grund för beslut om förebyggande tandvård och behandling, samt för beslut om patienternas besöksintervall. Centralt för klinisk riskbedömning är definitionen av risk. Även om risk ofta nämns i till exempel de riktlinjer som används inom tandvården, har begreppet risk inom detta området inte definierats. Ett grundläggande mål i programmet Foresight är att skapa och implementera ett språk för att tänka, diskutera och lära sig om risk och hur risk bedöms och kommuniceras.
Projektet kommer att fokusera på följande forskningsfrågor:
- Hur definieras ökad risk och vilka är ambitionsnivåerna?
- Hur kan kvaliteten i tandläkarutbildningen höjas för att underlätta för studenter att utveckla sin kompetens att bedöma och kommunicera risk?
- Hur bedöms och kommuniceras ökad risk i klinisk praxis?
Forskningsfrågorna kommer att besvaras genom ett antal nyckelaktiviteter:
1. Undersökning av aktuella riskkoncept och ambitionsnivåer
Risk är ett flerdimensionellt begrepp och olika värderingar och intressen kan motivera olika eller till och med särskilda definitioner. Diskrepansen mellan nivåer av ambitionsnivå och felaktiga verktyg för riskbedömning är en stor utmaning när man förutsäger utveckling av karies och parodontit.
Information kommer att samlas in från skriftlig dokumentation i ett första steg och sedan från informanter. Vi kommer att använda den skriftliga dokumentationen som en tolkningslins för hur risk definieras och hur kliniker instrueras att utföra riskbedömning, samt tolka och besluta utifrån resultaten.
2. Förbättring av kvaliteten på tandläkarutbildningen för att underlätta för studenter att utveckla sin kompetens gällande riskbedömning och kommunikation om risk
Med tanke på frekvensen av riskbedömning och kommunikation i en klinikers dagliga arbete, förväntar man sig att det är en viktig del av tandläkarutbildningen och att läranderesultat och bedömning av studentprestationer är väldokumenterade. Men vi är osäkra! Nuvarande utbildning kommer att analyseras med hjälp av en modell som vi tagit fram för kvalitetshöjning i högre utbildning. Baserat på resultatet kommer vi att utforma ett ramverk för lärande som kombinerar odontologisk vetenskap med vetenskap om riskfilosofi, kommunikation och forskning om högre utbildning.
3. Analysering av hur ökad risk för karies och parodontit kommuniceras till patienter
Patienter med ökad risk för sjukdom är de som är minst benägna att ta emot förebyggande tandvård. Man kan ifrågasätta om adekvat information skulle göra någon skillnad och om sådan information finns i den kliniska situationen. Vår hypotes är att informationen till patienterna inte är skräddarsydd efter deras behov. För att analysera detta kommer vi att undersöka evidens och erfarenhet av riskkommunikation mellan tandläkare och patienter. Till exempel hur utvärderar tandläkare patienternas förståelse för de risker och åtgärder som ska vidtas?