Almedalen och Visby-byggnader, blå himmel och fluffiga moln

I år träffar du Malmö universitet måndagen den 4 juli på Joda Bar och Kök med samtalet "Hot och hat mot forskare – hur vanligt är det?". Samtalet är en del av Vetenskap och Allmänhets dag "Arena för forskning och demokrati". Det handlar om hur riskerna ser ut för forskare som vill kommunicera och hur lärosätena kan ge ett bättre stöd? Medverkar gör David Brax, senior utredare vid Nationella sekretariatet för genusforskning, Göteborgs universitet, Kerstin Tham, rektor, Malmö universitet, och Erik Renström, rektor, Lunds universitet. Du kan även se en direktsändning av samtalet.

Samtalet är en del av Vetenskap och Allmänhets dag "Arena för forskning och demokrati".

Dessutom deltar Malmö universitet i en rad debatter och samtal om allt från svensk humaniora och tandhälsa till det ukrainska samhället. 

Välkommen att träffa Malmö universitet under Almedalsveckan!

Listan nedan uppdateras efter hand.

Måndag den 4 juli

Behövs ett strategiskt tänkande för svensk humaniora?

Panelsamtalet utgår från nya rapporter om strategiskt tänkande inom svensk humaniora. Behöver svenska humanister tänka mer strategiskt för att bättre kommunicera värdet med humaniora, visa på dess olika samhällsrelevanser och stärka dess kvalitet och långsiktiga utveckling?

I början av 2021 presenterade Oslo universitet en ambitiös strategi för lärosätets humanistiska verksamhet, som lyfter fram humanioras nödvändighet både för arbetsliv och för att möta samhällets utmaningar. Humtank – lärosätenas egen tankesmedja för forskning och utbildning inom humaniora – skrev en rapport som undersöker det långsiktiga strategiska tänkandet kring humaniora vid svenska lärosäten. Rapporten visar att humaniora står stark och att det området har en rad olika strategier för att säkra sin fortlevnad och stärka kvalitet och relevans. Men det blev också tydligt att villkoren skiljer sig mycket åt mellan små och stora lärosäten. Något som också framkommer i rapporten är att humanister fortfarande inte är så bra på att kommunicera värdet av humaniora till omvärlden. ”Vi behöver en stark humaniora” hette det i Oslo och så brukar det heta – men varför?

Panelsamtalet äger rum 4 juli kl 8:30-9:30 och arrangeras av Tankesmedjan Humtank, Uppsala universitet.

Medverkande:

  • Sofia Ahlberg, docent i engelska och vicedekan för språkvetenskapliga fakulteten, Uppsala universitet
  • Rebecka Lettevall, dekan, fakulteteten för kultur och samhälle, Malmö universitet
  • Leif Runefelt, professor i idéhistoria, Södertörns högskola, verksamhetsledare i Humtank
  • Christina Johansson, docent i Internationell migration och etniska relationer, Malmö universitet, Humtank

Behövs ett strategiskt tänkande för svensk humaniora?

Kompetensförsörjning inom tandvården – en ödesfråga?

Hur kan svensk tandvård möta dagens och morgondagens kompetensbrist för att säkerställa en jämlik tillgång till tandvård i hela landet? Brist på medarbetare är kanske den största utmaningen för svensk tandvård. Socialstyrelsens rapport ”Bedömning av tillgång och efterfrågan på legitimerad personal i hälso-och sjukvård samt tandvård” (2020) visar att 18 av 20 regioner rapporterar brist på tandläkare. 15 av 20 regioner uppger även att det råder brist på tandhygienister. Hur kan svensk tandvård möta dessa utmaningar för att säkerställa en jämlik tillgång till tandvård i hela landet?

Samtalet äger rum 4 juli kl 8:45-9:30. Arrangör är Praktikertjänst.

Medverkande:

  • Anders Jonsson, moderator, cheftandläkare Praktikertjänst
  • Urban Englund, tandläkare och styrelseordförande, Praktikertjänst
  • Acko Ankarberg, riksdagsledamot, KD
  • Yvonne Nyblom, ordförande, Sveriges tandhygienistförening
  • Kerstin Tham, ledamot av Nationella Vårdkompetensrådet, Rektor Malmö universitet
  • Shariel Sayardoust, universitetslektor och övertandläkare, Jönköpings universitet
  • Gunilla Swanholm, ordförande i Sveriges Folktandvårdsförening, tandvårdsdirektör i Region Uppsala

Kompetensförsörjning inom tandvården – en ödesfråga?

Kan ny form av partnerskap bromsa oroande ökning av typ 2-diabetes?

I Sverige, liksom övriga världen, sker en dramatisk ökning av typ 2-diabetes liksom hälso- och sjukvårdskostnaderna . Sjukdomen debuterar i allt lägre åldrar samtidigt som skillnaderna mellan olika stadsdelar är stor. Projekt pågår för att försöka bromsa ökningen. Vad har man lärt sig så här långt?

I Malmö pågår ett samarbete mellan Malmö stad, Region Skåne, Malmö universitet och Novo Nordisk för att bromsa den snabba ökningen av typ 2-diabetes. Samarbetet ingår i det globala partnerskapsprogrammet ”Cities Changing Diabetes” som omfattar 41 städer runt om i världen och som initierats av Novo Nordisk. Förutom att minska ökningstakten av typ 2-diabetes, vill man även få upp sjukdomen på den globala hälsovårdsagendan.

Seminariet äger rum 4 juli kl 9:30-10:15. Arrangör är Novo Nordisk.

Medverkande

  • Anders Kottorp, dekan, professor, Malmö universitet
  • Gilbert Tribo (L), ordförande, hälso- och sjukvårdsnämnden, Region Skåne
  • Niels Abel Bonde, vd, Novo Nordisk Scandinavia AB
  • Anders Ekholm, moderator

Kan ny form av partnerskap bromsa oroande ökning av typ 2-diabetes?

 

Många universitetslärare och forskare utsatta för hot och trakasserier

En delrapport visar att många universitetslärare och forskare har utsatts för hot och hat kopplat till sitt jobb. Det är oerhört allvarligt och får bland annat negativa konsekvenser för arbetsmiljön, kvaliteten i forskning och utbildning och den akademiska friheten begränsas i praktiken.

Seminariet inleds med att forskaren David Brax presenterar resultat från studien. Därefter diskuteras läget och åtgärder med företrädare från sektorn. Under 2022 har Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet genomfört en enkätundersökning om utsatthet för hot och trakasserier bland forskare och lärare vid svenska universitet och högskolor. Undersökningen, som är den första i sitt slag som rör forskare och universitetslärare i Sverige, har genomförts i samverkan med Sveriges universitetslärare och forskare, SULF och Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF. 

Seminariet äger rum 4 juli kl 10:00-11:00. Arrangör är Sveriges universitetslärare och forskare, SULF, Nationella sekretariatet för genusforskning, Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF.

Medverkande

  • David Brax, forskare, Nationella sekretariatet för genusforskning
  • Fredrik Bondestam, föreståndare, Nationella sekretariatet för genusforskning
  • Hans Adolfsson, vice ordförande och rektor, SUHF, Umeå universitet
  • Kerstin Tham, rektor, Malmö universitet
  • Sanna Wolk, förbundsordförande, SULF
  • Karin Åmossa, moderator

Många universitetslärare och forskare utsatta för hot och trakasserier

Hur kan man blicka bakåt för att förstå framtiden?

I vårt nutidsorienterade samhälle associeras historia inte sällan med en slags främmande beskrivningar av en dåtid som inte längre är. Men, vad händer om vi ser dessa berättelser om vad som har varit som en möjlighet att vidga våra samtida politiska diskussion om vad som borde och inte borde vara? Hur skulle historia kunna bidra till att vidga det politiska samtalet? Är backspeglarna i det politiska samtalet för få och för små?

Samtalet äger rum 4 juli kl 10:30-10:45 och arrangeras av Tankesmedjan Humtank.

Medverkande

  • Anders Persson, historiker, Högskolan Dalarna, Humtank
  • Christina Johansson, docent i Internationell migration och etniska relationer, Malmö universitet

Hur kan man blicka bakåt för att förstå framtiden

Hur viktig är munhälsan för den övriga kroppens välbefinnande?

Hur viktig är munhälsan för den övriga kroppens välbefinnande och vad kan det få för konsekvenser? Om munhälsan är viktig för allmänhälsan - vad kan vi göra för att förbättra munhälsa och allmänhälsa?

Det finns forskning som visar på olika viktiga samband mellan exempelvis parodontit (tandlossningssjukdomar) och hjärt-kärlsjukdom, diabetes, graviditetskomplikationer och cancer. Friska äldre har idag bättre munhälsa än någonsin och fler kvarvarande tänder än tidigare generationer, sett ur ett internationella perspektiv. Trots det är det fortfarande vanligt att allvarlig ohälsa i munnen upptäcks först när den äldres tillstånd försämrats och personen flyttar in på särskilt boende. Tusentals olika bakteriearter koloniserar vår kropp, inte minst munnen. Om munhälsan påverkar den övriga kroppen - Vad kan vi göra för att förbättra äldres allmänhälsa och munhälsa?

Samtalet äger rum 4 juli kl 11:00-11:50 och arrangeras av Sveriges Tandläkarförbund.

Medverkande

  • Eva Eriksson, förbundsordförande, SPF Seniorerna
  • Björn Klinge, professor i paradontit, Malmö universitet
  • Chaim Zlotnik, förbundsordförande, Sveriges Tandläkarförbund

Hur viktig är munhälsan för den övriga kroppens välbefinnande?

Lever vi i migrationens tidsålder?

Det är många människor i rörelser i världen och migrationsforskare talar ibland om att vi lever i migrationens tidsålder. Men stämmer det?

Antalet människor i rörelse är i dagsläget stort. FN uppskattar att över 80 miljoner är på flykt och därtill ska läggas alla som migrerar till följd av faktorer som arbete, äventyrslust och kärlek. Men migration är inte något specifikt för vår tid utan har följt människan under hela hennes existens. Vi började som nomader och en del av världens befolkning har under historien fortsatt att vara i rörelse, till exempel handelsresande, pilgrimer, soldater, arbetare och människor på flykt.

Samtalet äger rum 4 juli kl 11:00-11:15 och arrangeras av Tankesmedjan Humtank.

Medverkande:

  • Christina Johansson, docent i internationell migration och etniska relationer, Malmö universitet, Humtank
  • Beate Schirrmacher, litteraturvetare, Linnéuniversitet, Humtank

Lever vi i migrationens tidsålder?

Hot och hat mot forskare – hur vanligt är det?

Rädsla för negativ uppmärksamhet, hot och hat kan göra att forskare drar sig för att kommunicera sin forskning i medierna och offentliga sammanhang. Hur ser riskerna ut för forskare som vill kommunicera och hur kan lärosätena ge ett bättre stöd?

En ny rapport om utsattheten för våld, hot och trakasserier bland forskare och undervisande personal vid svenska lärosäten har presenterats. Över 3000 personer har deltagit i studien som är den första i sitt slag i Sverige. Ett samtal om hot och hat mot forskare. Förekomsten av hot och hat mot forskare diskuteras, både inom och utanför akademin. Forskare som är aktiva i offentligheten och som forskar om vissa ämnen pekas ibland ut som särskilt utsatta. Hur stämmer den bilden och hur ser riskerna ut? När kan kommunikation leda till arbetsmiljöproblem och vad kan lärosätena göra både för att stötta och uppmuntra forskare att kommunicera mera? Ett samtal om forskarens roll i det offentliga samtalet, risker och möjligheter med forskningskommunikation i ett stundtals tufft medie- och debattklimat.

Panelsamtalet äger rum 4 juli kl 13:00-13:45. Arrangör är Malmö universitet.

Medverkande

  • David Brax, senior utredare vid Nationella sekretariatet för genusforskning, Göteborgs universitet
  • Kerstin Tham, rektor, Malmö universitet
  • Erik Renström, rektor, Lunds universitet

Hot och hat mot forskare – hur vanligt är det?

Samtalet är en del av Vetenskap och Allmänhets dag i Almedalen 2022:

Arena för forskning och demokrati 

 

Barn på flytt - strukturell hemlöshet ur ett barnrättsperspektiv

Hur påverkas barn av den strukturella hemlösheten som är utbredd i storstäderna? Hur kan barns rätt till bostad säkerställas? 

Sociala Missionens rapport ”Barn på flytt” lyfter berättelser från sex barnfamiljer som på grund av strukturella faktorer saknar bostad. Vid seminariet presenterar Sociala Missionen sin rapport och belyser, tillsammans med forskare och barnrättsexperter, frågan om strukturell hemlöshet ur ett barnrättsperspektiv. Behöver barnrättsperspektivet få större genomslag i diskussionen om den strukturella hemlösheten? Hur ska EU:s barngaranti, som talar om att behövande barn ska garanteras faktisk tillgång till adekvata bostäder, uppfyllas?

Samtalet äger rum 4 juli kl 16:00-16:45. Arrangör är Sociala missionen, Studieförbundet Bilda, Equmeniakyrkan

Medverkande

  • Elisabeth Dahlin, barnombudsman, Barnombudsmannen
  • Tove Samzelius, universitetslektor i socialt arbete, Malmö universitet
  • Karolina Skog, särskild utredare i regeringens utredning om en socialt hållbar bostadsförsörjning
  • Yodit Haile Sellasie, socionom, Sociala missionen
  • Elias Nygren, jurist, Sociala missionen

Barn på flytt - strukturell hemlöshet ur ett barnrättsperspektiv

Tisdag 5 juli

Behovet av historiska perspektiv – exemplet migrationsforskning

När migration belyses är det ofta frågor som handlar om här och nu som fokuseras. Hur kan historiska perspektiv berika såväl forskningen som debatten om migration?

Migrationsforskning fokuserar ofta på samtida migration till regioner och länder i väst, men migration och rörelse har alltid varit del av mänskligt liv. Globalhistoriska perspektiv kan därför berika debatten om migration genom att vidga de geografiska och tidsmässiga perspektiven, bidra till att förstå hur det förflutnas migranter är länkade till vår samtid, problematisera nationalstaten som utgångspunkt, och synliggöra migranten som aktör och människa.

Samtalet äger rum tisdag 5 juli kl 13:00-13:15 och arrangeras av Tankesmedjan Humtank.

Medverkande

  • Christina Johansson, docent i internationell migration och etniska relationer, Malmö universitet, Humtank
  • Lovisa Brännstedt, Antikforskare, Lunds universitet, verksamhetsledare Humtank

Behovet av historiska perspektiv – exemplet migrationsforskning

Social dumpning och dess konsekvenser

Vad är aktiv medverkan till bosättning i annan kommun, kallad social dumpning, och hur påverkas familjerna som drabbas? Vad blir konsekvenserna för barnen?

Så kallad social dumpning, där en kommun aktivt medverkar till att person i behov av bistånd flyttar till en annan kommun trots att hen inte vill flytta, är ett dolt problem. Personer vittnar i Sociala Missionens rapport "Dumpad!" att de utsatts för aktiv medverkan. Familjerna berättar om hur kommuntjänstepersoner utövat påtryckningar för att få dem att flytta, erbjudit boende och betalda månadshyror på annan ort, utan analys kring hur familjerna, i synnerhet barnen, påverkas. Sociala Missionen presenterar sin rapport Dumpad! och samtalar med forskare, barnrättsexperter och företrädare för myndighet och offentlig sektor om förekomsten av aktiv medverkan till bosättning i annan kommun, dess orsaker och vilka följder det får för de drabbade familjerna och samhället.

Samtalet äger rum 5 juli kl 16:00-16:45. Arrangör är Tankesmedjan Humtank.

Medverkande:

  • Tove Samzelius, universitetslektor i socialt arbete, Malmö universitet
  • Erika Ershammar, jurist, Sociala Missionen

Social dumpning och dess konsekvenser

Onsdag 6 juli

Kriget och demokratin i Ukraina: identiteter, civilsamhälle och politiska institutioner

Hur har Ukraina förmått undvika en diktatur av det slag som vi sett i Ryssland och Belarus trots dess postsovjetiska arv med svaga politiska institutioner, korruption, ständiga regimförändringar och den ryska regimens krig och aggressioner?

Seminariet som utgör en del av Statsvetardagens program i Almedalen, ger forskarperspektiv på demokratins utmaningar i Ukraina sedan 1991. Med kortare presentationer följt av ett gemensamt panelsamtal fokuseras den politiska utvecklingen i Ukraina där övergripande frågor kring landets politiska system, nationella identiteter och relationen till EU och Ryssland berörs. Med sina respektive kunskapsområden bidrar experterna till att fördjupa förståelsen för den politiska utvecklingen i Ukraina.

Semiinariet äger rum 6 juli kl 15:40-16:40. Arrangör är Statsvetenskapliga förbundet (Swepsa), Tankesmedjan Timbro, Tankesmedjan Tiden.

Medverkande

  • Thomas Sedelius, professor i Statsvetenskap, Institutionen för kultur och samhälle, Högskolan Dalarna
  • Barbara Törnquist-Plewa, professor i Öst- och Centraleuropastudier, Centrum för Europastudier, Lunds universitet
  • Bo Petersson, professor i Statsvetenskap, Globala politiska studier/RUCARR, Malmö universitet
    Eleonora Narvselius, docent i Etnologi, Institutionen för kulturvetenskaper, Lunds universitet

Kriget och demokratin i Ukraina: identiteter, civilsamhälle och politiska institutioner