Innehållet riskerar ibland komma i skymundan då språkfokuseringen tar överhand. Det visar en studie som undersökt hur lärarna agerar när de undervisar och kommunicerar till yngre elever med migrationsbakgrund.

Robert Walldén har i sin avhandling undersökt hur två lärare använder språkliga resurser för att kommunicera ett ämne och ge fördjupade språkkunskaper. Det handlar alltså om lärares aktiva roll och vad lärare gör i en åk 1 och åk 6 i ämnena svenska som andraspråk och geografi på en skola där majoriteten av eleverna har migrationsbakgrund.

Den aktuella skolan använder så kallad genrepedagogik. Det betyder att eleverna ska kunna uttrycka kunskaper genom att skriva i olika genrer.
För att förstå vad som händer och hur undervisningen går till har Walldén  gjort både röstinspelningar och observationer i klassrummen. I analysen använder Walldén både språkvetenskapliga och utbildningssociologiska teorier för att tolka vad han hört och sett.

Vilka är då de viktigaste resultaten?

— Dessa erfarna lärare i åk 1 och 6 gör mycket för att stötta andraspråkseleverna, säger Robert Walldén. De förklarar ämnesspecifika och språkliga begrepp. De går igenom olika genrestrukturer och de försöker väcka elevernas engagemang i textarbetet. De kommunicerar även på ett tydligt sätt när de använder språket.
Studien visar också att lärarna introducerar lässtrategier,  de leder genrepedagogiska upplägg om sagor och levnadsvillkor och de utnyttjar digitala resurser.

Ändå menar Walldén att lärarnas undervisning och handlingar ibland tippar över så mycket mot språkstrukturer att själva textinnehållet blir mindre viktigt.
— Ibland kom innehållet i skymundan då språkfokuseringen blev för stark, säger Robert Walldén. Det kan uppfattas som kontraproduktiv.

Walldén framhåller att textinnehållet är viktigt och att lärare väljer texter av hög kvalitet och som bär upp ett meningsfullt ämnesinnehåll.

Bidra till diskussionen

—Jag vill med min avhandling bidra till diskussioner att använda genrer i undervisningen på ett produktivt sätt. Förhoppningsvis kan avhandlingen också bidra till den teoretiska förståelsen av pedagogisk kommunikation och hur lärare kommunicerar undervisningsinnehåll, upprätthåller sociala relationer och organiserar informationsflöden.

Text: Helena Smitt