Ett argument för att införa en mer konservativ politik om sexualitet och kön är viljan att skydda det värnlösa barnet. Hur traditionella värderingar används i Tyskland och Ryssland för att begränsa rättigheter för kvinnor och hbtq-personer är ämnet för en ny studie.

– Det finns något väldigt starkt i symbolen av barnet, som ligger utanför den politiska skalan. Alla är överens om att barn är i behov av skydd. Det är självklart. Därför använder sig högerpopulister av barnsymbolen i sin anti-genus-politik, säger Maria Brock, som tillsammans med Tina Askanius, docent i medie- och kommunikationsvetenskap vid Malmö universitet, är i startgroparna för ett nytt forskningsprojekt finansierat av EU-kommissionen.

Jämföra Tyskland och Ryssland

Anti-genus-rörelsen är en ny typ av social rörelse som menar att feminismen gått för långt. Aktivister inom rörelsen kan motsätta sig sexualundervisning i skolan och påstå att kunskap och medvetenhet om hbtq skadar de unga.

Inom ramen för forskningsprojektet ska Maria Brock jämföra Ryssland och Tyskland. Båda länderna har befolkningsutmaningar – som låga födelsesiffror i Ryssland, åldrande befolkning i Tyskland och hög inflyttning. Även om situationen är långt värre i Ryssland har också Tyskland en växande ekonomisk och social ojämlikhet.

Tyskland och Ryssland delar även en historia av skakig övergång till demokrati – vilket beskrivits som en förklaring till att högerpopulistiska idéer fått fäste i forna Östtyskland.

I Ryssland har detta gått längre, bland annat genom lagstiftning som går ut på att ”skydda ungdomar” från hbtq-vänlig propaganda. I Tyskland har å andra sidan högernationalistiska Alternative für Deutschland – som sedan mars 2021 övervakas av nationell underrättelsetjänst då det betraktas som ett hot mot demokratin – medvind i opinionen. Partiets valprogram har till exempel fokuserat på att ”skydda barn” genom att kräva att referenser till hbtq och genusvetenskap helt försvinner från skolans undervisning.

Väcker glädje, liksom oro

Maria Brocks mål med forskningsprojektet är att klargöra vilka diskursiva strategier som används av anti-gender-rörelsen. Hur används barnet som symbol för att driva fram konservativa politiska förändringar? Det handlar om att se till retoriken. Men också om de känslomässiga dimensionerna av vad som väcker rädsla och vad som väcker hopp.

– Politik handlar inte bara om förnuft. Det handlar om att närma sig en fråga på ett känslomässigt plan. Hur kan de närma sig frågan och få den att kännas angelägen? Hur påverkar det aktivister att dela frågan med andra? Det handlar om såväl positiva som negativa känslor – och frågan om barnet väcker mycket känslor, säger Maria Brock.

Maria Brock börjar sitt forskningsprojekt vid Malmö universitet efter sommaren.

– Jag är från Tyskland, har studerat Ryssland och bott länge i Storbritannien – och nu vill jag lära mig mer om Sverige och den svenska rörelsen på detta område. Det finns många utopiska fantasier om Sverige. Men något har förändrats sedan 1980-talet. Ni har antifeministiska röster i ert land som verkar ha skruvat upp volymen. Det här vill jag lära mig mer om, säger Maria Brock.

Text: Ellen Albertsdottir

Finansierat av EU-kommissionen

Maria Brock och Tina Askanius samt Dario Salvi, samtliga vid Fakulteten för kultur och samhälle vid Malmö universitet, har 2021 tilldelats fellowships inom ramen för det europeiska forskningsprogrammet Marie Sklodowska-Curie Actions. Programmet är finansierat av EU-kommissionen.