Det behövs mer diskussion om hur flerspråkighet ska användas i skolan. Om vi verkligen använder det som en resurs kan fler elever klara sig bättre i skolan. Det menar forskaren Adrian Lundberg som jämfört synen på flerspråkighet inom skolan i Sverige och i Schweiz.

Flerspråkighet är ett begrepp som används i styrdokument och läroplanen, men enligt Adrian Lundberg är det inte helt klart vad som egentligen avses. I en ny avhandling jämför han hur lärare i de båda länderna uppfattar flerspråkighet på ett teoretiskt sätt och hur de resonerar kring hanteringen av flerspråkighet och flerspråkiga elever i skolan. Han har inte studerat undervisning i praktiken.

– Innan de undervisar måste de fatta olika beslut och dessa grundas på hur de tänker och tycker om nånting. Man kanske gör som man alltid gjort, eller har inte reflekterat så mycket över frågan, säger Adrian Lundberg som disputerat vid Malmö universitet.

Kopplas till migration i Sverige

I Sverige deltog 40 lärare från tre olika skolor i Malmö.  Undersökningen visade på en stor samstämmighet mellan hur lärarna uppfattar begreppet flerspråkighet i teorin – om det till exempel ses som en resurs eller hinder i undervisningen - och hur de säger att de kommer att undervisa flerspråkigt (se faktaruta).

Många som deltog i min studie i Sverige tycker inte att man kan bli flerspråkig. Man antingen är det eller inte.

Adrian Lundberg

Medan flerspråkighet i Schweiz oftast uppfattas som något man lär sig, är det enligt Adrian Lundberg tydligt att det i Sverige är kopplat till migration och att det uppfattas att flerspråkiga elever oftast inte har svenska som förstaspråk.

–  Många som deltog i min studie i Sverige tycker inte att man kan bli flerspråkig. Man antingen är det eller inte. Många tycker inte att engelskan räknas, eftersom ”alla pratar ju engelska”, säger Adrian Lundberg.

Mål i Schweiz att alla ska vara flerspråkiga

I Schweiz, som har fyra officiella språk, fann han inte samma tydliga koppling mellan hur lärarna uppfattar flerspråkighet och hur de tänker undervisa. I Schweiz sätter läroplanen som mål att alla elever ska vara flerspråkiga, och för att nå dit har alla lärare i moderna språk gått en vidareutbildning.

–  I Schweiz finns en tydlig konsensus. Alla ska bli flerspråkiga. Alla 67 lärarna i min studie såg det som en resurs, men det framkom att de tycker det är jobbigt ibland, säger Adrian Lundberg.

Även om vidareutbildningen gjorde de schweiziska lärarna teoretiskt medvetna om varför det ses som en resurs, är det inte säkert att de fick verktygen och metoderna för att verkligen använda flerspråkighet i klassrummet, menar Adrian Lundberg.

–  Om de har en positiv uppfattning om flerspråkighet och en kritisk uppfattning om hur de tänker undervisa flerspråkigt, hur ska de då undervisa i praktiken?

Vill visa att flerspråkighet tolkas olika

Adrian Lundberg vill visa att flerspråkighet tolkas på olika sätt och att man inom lärarutbildningen borde förmedla en öppen syn som inkluderar både dem som har ett språk hemifrån och elever som lär sig ett i skolan. Han är kritisk till att lärarnas tolkning inte överensstämmer med styrdokumenten.

–  I svenska styrdokument görs ingen skillnad, men i skolan tolkas det på helt olika sätt. Då blir det inte tydligt hur skolans värld hjälper alla att bli framgångsrika i skolan. Frågan är hur vi kan använda all flerspråkighet som en resurs.

Om det finns flera elever med turkiska som modersmål, varför inte uppmuntra dem att diskutera en uppgift tillsammans på det språket. Och skulle det inte vara bra om svenska elever kunde lära sig arabiska i skolan, istället för att bara arabisktalande ska läras sig svenska, resonerar Adrian Lundberg. I grunden ser han stora likheter mellan Schweiz och Sverige . Även om franska är ett officiellt språk i Schweiz så kallas det ett främmande språk för den med tyska som modersmål.

–  Det behövs mer diskussion och reflektion i skolan och i arbetslagen. Vad är det vi pratar om när vi talar om flerspråkighet. Och varför tycker vi som vi tycker, säger Adrian Lundberg.

Text: Magnus Jando

 

Q-metoden och avhandlingen

Q-metoden går ut på att deltagarna ska rangordna olika påståenden efter hur de själva ser på saken. Huruvida det är en styrka att använda fler språk som en resurs i klassrummet eller inte. Bland de svenska deltagarna fanns en stor samstämmighet mellan hur lärarna uppfattar flerspråkighet och hur de beskriva att de undervisar flerspråkigt .Adrian Lundberg grupperade svaren i tre grundläggande synsätt:

  • Flerspråkighet är resurs som också används som en sådan
  • Flerspråkighet är ett hinder för lärande och undervisning
  • En kombination av de båda andra. Flerspråkighet är kanske en resurs men det är ingen viktig fråga.

Läs avhandlingen: Viewpoints about Educational Language Policies: Multilingualism in Sweden and Switzerland