Är falska nyheter det främsta hotet mot demokratin? Nej, menar Malmöforskaren Johan Farkas. ”Demokrati handlar inte bara om sanning”, säger Farkas och betonar istället vikten av att stärka demokratiska institutioner.

Många vill lyssna på Johan Farkas, doktorand i medie- och kommunikationsvetenskap som specialiserat sig på desinformation. Under hösten har Farkas rest runt i USA på föreläsningsturné och tillbringat tid som gästforskare vid Cornell University. Han har även presenterat i tyska parlamentet som expert.

”Fake news” är hett just nu. Men Johan Farkas själv kallar hellre fenomenet för just desinformation eller dold propaganda:

– Politisk propaganda på sociala medier handlar ofta inte om falska nyheter i sig utan mer om att polarisera debatten eller förstärka olika hållningar.

Demokratins kris

När han nu ger ut en bok tillsammans med sin danske kollega Jannick Schou, ”Post-Truth, Fake News and Democracy: Mapping the Politics of Falsehood" är det en analys av debatten kring falska nyheter och ”post truth”.

Falska nyheter i sig är nämligen inte det största demokratiproblem vi står inför, menar Farkas. Trollfabrikernas påverkan på demokratiska val i flera länder har diskuterats vitt och brett. Men demokratin har även andra problem och har så haft under en längre tid.  Inte heller är propaganda något nytt fenomen.

– Idén om att vi nu lever i ett samhälle ”post truth” är en längtan tillbaka till en tid som aldrig funnits. Både till vänster och höger hittar vi denna nostalgi. Samhällsproblemen är många, och därför letar vi efter enkla svar i historien, säger Johan Farkas.

Censur inte svaret

Med utgångspunkt i politisk filosofi visar Johan Farkas hur demokrati inte bara handlar om sanning, rationalitet och förnuft, utan också om folkets röst och utrymme för idéer som stöts och blöts i öppen debatt. Den språkliga betydelsen är folkstyre, men liberal demokrati inbegriper även sådant som friheter och rättigheter, liksom yttrandefrihet, men också rättssäkerhet och maktdelning. Jakten på ”sanning” riskerar att skymma den sikten.

Demokratins kris är större än bara en sanningskris. Om vi tittar på demokratiskt deltagande och tillit till institutioner i en rad länder, så har demokratins kris inte alls varit snabb och plötsligt kommit med sociala medier utan pågått under lång tid.

Johan Farkas, doktorand vid Malmö universitet

Johan Farkas betonar att desinformation är ett hot att ta på allvar. Men när svaret blir att göra det olagligt att dela falskt innehåll på sociala medier, som föreslagits i flera länder, blir det i sig ett hot mot demokratin:

– Kampen mot ”fake news” kan användas för att svepa undan politisk opposition eller begränsa yttrandefriheten, vilket inte vore bra för demokratin. Istället borde vi prata mer om hur vi bäst kan stärka demokratiska institutioner, säger Johan Farkas.

Text: Ellen Albertsdottir

Om forskningen

Boken "Post-Truth, Fake News and Democracy: Mapping the Politics of Falsehood" ges ut av Routledge och släpps vid boksamtal och efterföljande mingel på Niagara på eftermiddagen den 15 november.

Läs mer om boksläppet

 

Om Johan Farkas

Johan Farkas är doktorand i Medie- och kommunikationsvetenskap. Hans avhandling utforskar nya former av dold propaganda i digitala medier. Farkas har publicerat i internationella tidskrifter som New Media & Society, Social Media + Society och Critical Discourse Studies. Sammantaget ligger hans forskningsintressen i korsningen mellan digitala medieplattformar, politik, medborgarskap, journalistik och demokrati. Sedan 2018 är Farkas förman för Young Scholars Network of the European Communication Research and Education Association (YECREA).

Kontaktuppgifter till Johan Farkas