Det statliga kris- och stimulansstödet till idrottsrörelsen under coronapandemin fördelades ojämlikt, visar en ny rapport. Pengarna mildrade effekterna av pandemin i hela idrottsrörelsen men det var elitidrotten som fick störst kompensation.

– Det har ju aldrig någonsin tidigare varit så att staten har gått in och kompenserat för kommersiellt bortfall. På det sättet var den här situationen extrem, säger Johan R Norberg, professor i idrottsvetenskap vid Malmö universitet och utredare vid Centrum för idrottsforskning, till Dagens Nyheter.

Det statliga kris- och stimulansstödet till idrottsrörelsen var knappt 3,5 miljarder kronor. Regeringen beviljade stödet för att mildra de ekonomiska konsekvenserna av pandemin, men också för att underlätta en återstart av verksamheten. Det är också regeringen som gett Centrum för idrottsforskning, CIF, i uppdrag att utreda effekterna av stödet. Slutsatserna i form av en rapport lämnades under torsdagen 21/4 över till Anders Ygeman, integrations- och migrationsminister med ansvar för idrottsfrågor.

Rapporten innehåller även en analys av coronapandemins effekter på barn- och ungdomsidrotten. Totalt sett minskade aktivitetsnivån med tio procent under pandemins första år.

– Nedgången är den största sedan vi påbörjade vår uppföljning för drygt 10 år sedan, säger Johan Norberg. 

Läs mer om rapporten

Coronastödet på 3,5 miljarder till idrottsrörelsen – störst krisstöd till kommersiell elitidrott

Så påverkade coronapandemin barn- och ungdomsidrotten