Europeisk studie visar utrymme för förbättring av vård vid psykiska problem
Psykiska problem har en stor inverkan på människors hälsa och välbefinnande, inte bara i Sverige, utan i hela Europa. I en internationell studie har personer i sex europeiska länder intervjuats om sina upplevelser och erfarenheter av vård och behandling vid psykiska problem. ”Framförallt är tillgängligheten och bemötandet viktigt”, säger Malin Axelsson, forskare vid Malmö universitet.
– Det jag särskilt vill lyfta fram är betydelsen av respektfullt och empatiskt bemötande. Personerna i studien beskriver att detta är viktigt eftersom de upplever att de befinner sig i en sårbar situation i samband med vård och behandling för sina problem.
Malin Axelsson, forskare i vårdvetenskap, har arbetat med studien tillsammans med forskare från sex olika länder. I studien har 50 personer med erfarenhet av vård och behandling för olika psykiska problem i Sverige, Norge, Nederländerna, Belgien, Grekland och Cypern intervjuats.
– Upplevelsen hos personer med psykiska problem är ganska lik i alla dessa länder. Behovet av ökad tillgänglighet, bemötande, delaktighet och kontinuitet är frekvent återkommande. Men det finns så klart en variation i upplevelserna, säger Malin Axelsson.
Studien är en del av MentALLY – ett forskningsinitiativ finansierat av Europaparlamentet, med syfte att samla in data som kan bidra till att utveckla vården för personer som har psykiska problem.
Hamnar i ett ”ingenmansland”
En del av deltagarna i studien tycker att de fått snabb hjälp för sina psykiska problem och är nöjda med den hjälp och stöd de fått, medan andra berättar om långa väntetider, remisser som skickas fram och tillbaka och en känsla av att hamna i ett slags ”ingenmansland”.
– Några upplever att de får vänta länge och hinner bli sämre, andra känner sig tvingade att överdriva för att skynda på processen. De kan dessutom redan ha väntat länge med att söka vård på grund av upplevelser av stigmatisering kopplat till psykiska problem, osäkerhet på vart de ska vända sig för att få hjälp, eller för att det tagit tid att inse att de behöver hjälp, säger Malin Axelsson.
Vill kunna påverka och anpassa sin behandling
Ett återkommande önskemål hos intervjupersonerna är att få individanpassad behandling och att känna sig delaktig i den. Läkemedel som lindrar symtom och förhindrar återfall är ofta det första som sätts in, men intervjupersonerna upplever att de även behöver andra typer av hjälp, beroende på problem och behov.
– De önskar ett samspel mellan mänskliga resurser. Både vårdpersonal med olika kompetens och stöd från personer som gått igenom samma sak och därmed har en förståelse för situationen de befinner sig i. Kontinuitet i relationerna är också viktigt, för att slippa träffa nya personer och behöva börja om varje gång, berättar Malin Axelsson.
Att studien speglar upplevelser från personer från flera länder i Europa och på så sätt ger en viss inblick i vård och behandling vid psykiska problem i dessa länder, gör den unik.
– Det är angeläget att ta vara på personers erfarenheter, både positiva och negativa och använda dessa för att utveckla vården. Nästa steg kan till exempel vara att ta med närståendes perspektiv, säger Malin Axelsson.
Text: Hanna Svederborn
Fakta om MentALLY
MentALLY är ett pilotprojekt där forskare från sex olika länder och med olika professioner, exempelvis inom psykologi, socialt arbete, pedagogik, socialmedicin och vårdvetenskap samarbetat med syfte att samla in kvalitativa empiriska data. Data ska användas för att generera kunskap som kan bidra till att utveckla vården för personer som har psykiska problem över professions- och landsgränserna. Till projektet har även olika intressenter inom området varit knutna. Samarbetet har genomförts enligt co-creation som bidragit med ramar för att samarbeta och skapa tillsammans.
I MentALLY har bland annat tre studier genomförts där forskarna undersökt vård och behandling av psykiska problem genom vårdpersonalens perspektiv, vårdtagarnas perspektiv samt studerat den offentliga hälsodebatten om psykisk ohälsa i tidskrifter.
I en av studierna intervjuades personer som vårdats för psykiska problem om sina upplevelser av vården och behandlingen. Sammanlagt intervjuades 50 personer år 2018 som mottagit någon typ av vård och behandling för psykiska problem i Sverige, Norge, Nederländerna, Belgien, Grekland eller Cypern.
Projektet avrapporterades år 2020. Projektledaren för den skandinaviska delen är professor Gunnel Hensing vid Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa, Göteborgs universitet. Dessutom har forskare vid följande universitet ingått: Ghent University, University of Amsterdam, University of Crete, Aristotle University of Thessaloniki, University of Bergen och Malmö universitet.