Våren 2015 fanns det enligt Stefan Löfven ingen gräns för antalet asylsökanden som Sverige kunde ta emot. I november samma år var tonen en annan. Den svenska politiska tvärvändningen har studerats i en ny bok.

Sverige avvek länge från den generella trenden i Europa. Innan 2015 hade Sverige varken begränsat sin asylpolitik eller asylsökandes rättigheter. Tvärtom hade den rödgröna regeringskoalitionen insisterat på att åtminstone hålla kursen, enligt den nyutkomna boken ”Europe and the Refugee Response: A Crisis of Values?”. För Miljöpartiet har det varit något av en hjärtefråga.

I april 2015 var statsminister Stefan Löfven tydlig med att det inte fanns någon gräns för antalet asylsökanden. I september det året sa han att ”mitt Europa bygger inga murar”.

Ändå infördes senare samma år gränskontroller, begränsad familjeåterförening och ökning av tillfälliga uppehållstillstånd istället för permanenta.

Omständigheter, inte värderingar

Men även om politiken vände, så var värderingarna desamma. Det var bara omständigheterna som förändrades, enligt den officiella hållningen från svenska regeringen. Men värderingar och verklighet brukar komma i ett och samma paket, menar Christian Fernandez, docent vid Malmö universitet, vars studie presenteras i boken.

Å ena sidan kosmopolitisk gästfrihet, å andra sidan nationellt bevarande. Sedan har vi den svenska självbilden: humanism, öppenhet, tolerans och social inkludering. Vad hände egentligen den där hösten 2015?

– Det som framförallt har normaliserats i den offentliga debatten är avvägningen mellan hur många flyktingarna som ska tas emot och vilka rättigheter de ska ha. Detta kommer troligtvis inte att vända inom en snar framtid. Politikerna kommer att lockas av att anpassa sina värderingar till den nya, nationella verkligheten, för att göra hela paketet mer sammanhängande och tillgängligt, säger Christian Fernandez.

Civilsamhället värnar asylrätten

Men medan regeringen ändrade sin politik, försökte civilsamhället fortfarande upprätthålla samma värderingar som innan. Brigitte Suter, redaktör för boken och universitetslektor vid Malmö universitet, har analyserat civilsamhällets hållningar genom att studera olika organisationers remissvar. Det handlar till exempel om Rädda barnen, Röda korset och Sveriges kvinnolobby.

– Trots den svenska politiska vändningen upprätthåller civilsamhället svenska värderingar om att värna asylrätten. Det humanitära är starkt i den här typen av organisationer, säger Brigitte Suter som studerat detta med Roberto Scaramuzzino vid Lunds universitet.

Över hela Europa lyser civilsamhällets flyktingengagemang starkt, som i storstäder som Paris och Barcelona. Men även i Polen, som fått kritik av EU för att ha vägrat ta emot asylsökande, finns det ett civilsamhälle med en välkomnande retorik, menar Brigitte Suter:

– Även om det mest är retorik sänder det en viktig signal till folket.

Text: Ellen Albertsdottir

Om boken

Boken ”Europe and the Refugee Response: A Crisis of Values?” belyser frågan om normer och värderingar vad gäller migration och integration från ett europeiskt perspektiv. Utgångspunkten är händelserna 2015 som synliggjorde en stor spricka mellan de europeiska länderna vad gäller hanteringen av flyktingfrågan. Brigitte Suter är en av redaktörerna för boken och Christian Fernandez medverkar som kapitelförfattare. Båda deltar i Horizon 2020-projektet NoVaMigra – Norms and Values in the European Migration and Refugee Crisis som undersöker normer och värderingar som länder åtagit sig, på både ett normativt och praktiskt plan.