De nationella matematiska målen styr bilden av vad som ska undervisas i förskolan utan metodanvisningar. Forskaren Laurence Delacour har undersökt hur dessa mål tolkas och införs i olika aktiviteter med barnen.

–  Jag har sett en skillnad i hur man undervisar i matematik till barn som har svenska som modersmål eller som förstaspråk och till flerspråkiga barn, säger Laurence Delacour.

Hur förgivettagna sanningar påverkar undervisningen.

I en ny avhandling vid Malmö universitet har hon undersökt hur läroplanen, nationella mål och förgivettagna sanningar påverkar undervisningen i matematik i förskolan. Laurence Delacour har intervjuat förskollärare om hur de tolkar målen i läroplanen. Hon har sedan filmat och observerat hur de genomför olika aktiviteter kring matematik. Vidare har hon analyserat vilka ”sanningar” och förväntningar som påverkar hur förskollärarna lägger upp undervisningen i ämnet och pratar om de matematiska målen.

–  Det finns en förgivettagen sanning som säger att matematik är viktigt och att man måste börja med det tidigt. Men också att flerspråkiga barn som inte har svenska som förstaspråk känner sig otrygga och att de därför inte kan börja med matematik förrän de känner sig trygga, säger Laurence Delacour.

Har jämfört olika förskolor

Goda matematikkunskaper anses stärka Sveriges konkurrenskraft. Det har enligt Laurence Delacour också en bakgrund i de svaga svenska Pisa-resultaten i ämnet. Men hur man når målen tolkas olika av olika förskollärare, visar studien. Hon har jämfört två förskolor med närmast uteslutande barn och lärare med svenska som modersmål, med två flerspråkiga förskolor.

–  Man tar för givet att flerspråkiga barn inte förstår de språkliga koderna och att man då inte kan undervisa i matematik på samma nivå, säger Laurence Delacour.

Ett barn som kan språket förväntas inte bara kunna ämnet; det ska också kunna uttrycka sig i tal, kunna berätta hur det tänker, motivera sina val och lyssna på sina kamrater, menar Delacour. Barnet ska kunna se att det finns flera sätt att lösa matematiska problem. Observationerna visade att barnen i de svensktalande grupperna fick lära sig förstå matematiska begrepp och tänka abstrakt. I de flerspråkiga grupperna blev undervisningen mer språkligt inriktad.

–   Man lär sig namnet på matematiska begrepp. Barnen kan säga vad det heter på svenska men undervisas inte i förståelse av begreppen. Utgår man från att ett barn som inte kan svenska språket inte kan förstå detta, fabricerar man det önskvärda matematiska barnet som ett barn som kan uttrycka sig i tal och så vidare, säger Laurence Delacour.

Ett barn kan förstå matematik utan uttrycka det i tal

Genom att på sätt skapa en bild av ”det önskvärda matematiska barnet”, skapas även en bild av det  icke-önskvärda. Om man likställer kunskaper i svenska språket med förståelse av matematik, ökar man skillnader mellan barnen, menar hon.

–  Om man tänker att barnen ska ha samma chanser blir effekten tvärtom. Men ett barn kan förstå matematik utan att kunna uttrycka det i tal.

I de flerspråkiga förskolegrupperna fanns lärare som i intervjuerna framhöll att de hade kunnat hjälpa barnen bättre om de och barnen fått större möjligheter att vara flerspråkiga i sin vardag. Laurence Delacour beskriver en rädsla bland lärare, chefer och föräldrar över att flerspråkiga grupper kan leda till att barnen inte lär sig svenska.

–  Det är inte alltid flerspråkiga förskollärare matchas med flerspråkiga barn. Men om de får chansen att använda sina språk och inte begränsas av andras förväntningar, då kan de verkligen göra skillnad för dessa barn. Man kan använda flera språk samtidigt, säger Laurence Delacour.

Text: Magnus Jando

Om studien och Laurence Delacour

Avhandlingen består av två delstudier om två artiklar vardera. Inom ramen för delstudie 1 intervjuades fyra förskollärare vid två tillfällen om hur de tolkar de matematiska målen och hur de planerar aktiviteter i matematik. Dessa aktiviteter filmades sedan. Inom ramen för delstudie 2  intervjuades sex förskollärare där de fick berätta om hur de arbetar med matematik i en flerspråkig miljö utifrån lärandemålen. Laurence Delacour följde också två förskollärares arbete i barngruppen under två veckor. Teoretiskt har hon använt sig av Foucaults begrepp politisk dispositif, det vill säga åtgärder som har vidtagits och medel som har använts för att avhjälpa någonting som definieras som ett problem.

Laurence Delacour har som doktorand ett särskilt fokus på förskollärare med bakgrund utanför Sverige. Hon arbetade tidigare som förskollärare på en fransk-svensk kommunal förskola, i en iransk-svensk förskola och senare i en förskola med många olika språk.