Möllevången är ett populärt område i Malmö. Men det är också en berättelse om hopp, social utsatthet och politisk vilja. Det gör det till en utmärkt plats att bedriva politisk aktivism på. Det visar den första studien om en av de synligaste och mest levande aktivistmiljöer i Sverige.

Platsen Möllevången är ett innerstadsområde med prisvärda bostäder dit aktivister flyttat sedan 1990-talet. Bilden av Möllevången används i stadens berättelse för att locka invånare, turister och investeringar till området. Ofrånkomligen finns här spänningar och friktion.

På Möllan finns både social utsatthet och stark politisk aktivitet. Aktivister äter på falafelsställen där de vet att anställda får dåligt betalt på. Jag ville förstå vad som gjorde att aktivister drogs till den här platsen.

  Christina Hansen, forskare vid Malmö universitet

Utsatthet – men också stöd

Aktiviteterna som aktivisterna bedriver på Möllan är så spännande att de bidrar till gentrifieringen, områdets sociala statushöjning, menar Christina Hansen. Men lösningen är inte att sluta flytta till Möllan, eller flytta därifrån:

– Den här platsen är så viktig för att driva politiska kamper på så det blir ändå viktigare, säger Christina Hansen, som disputerar den 25 oktober med sin avhandling om politisk aktivism i Malmö.

En sådan politisk kamp är solidariteten med migranter som exempelvis papperslösa eller romska EU-medborgare. Dessa migranter riskeras att utnyttjas som billig eller gratis arbetskraft. Det är ett problem på Möllevången – men också på andra ställen i Malmö. Skillnaden är att Möllan erbjuder möjligheten för migranter att få kontakt med aktivistgrupper, bygga nätverk och vänskap samt dela kunskap.

– Möllevången som plats och rum möjliggör på så sätt politiska kamper för ökad jämlikhet, Framförallt används Möllevången som en berättelse om en bättre värld. Genom Möllevången och solidariteten aktivisterna bygger mellan olika kamper, men också mellan migranter och sig själva, visar de att det finns andra sätt att leva i gemenskap som överskrider skillnader, säger Christina Hansen.

Möllan unikt för Malmö

”Alla städer har inte ett Möllan”, säger en aktivist i materialet. Både Stockholm och Göteborg har haft den här typen av liknande bostadsområden, men inte längre. En förklaring kan vara att omvandlingen av hyresrätter till bostadsrätter stannat av.

– Över hälften av bostäderna på Möllan är hyresrätter. Så ser det inte ut på Söder. Om man måste köpa sin bostad för att bo på en plats förändras den snabbt, säger Christina Hansen.

Det som talar emot en ökad gentrifiering av Möllevången är just andelen hyresrätter, men också den sociala utsattheten:

– Det är en innerstadsdel med fina byggnader och torg. Om hyrorna för lokala butiker går upp samtidigt som omvandlingarna ökar, är risken hög för fortsatt gentrifiering vilket i så fall riskerar hota platsen som mobiliserande kraft i staden, säger Christina Hansen.

Text: Ellen Albertsdottir

Om forskningen

Avhandlingen "Solidarity in Diversity" om aktivism i Malmö och Möllevången innehåller unikt etnografiskt material. Christina Hansen har ägnat sig åt deltagande observation under tre års tid, 2013 till 2016, och djupintervjuat ett 30-tal framstående aktivister inom den utomparlamentariska miljön i Malmö. Studien är den första analysen av hur och varför Möllevången genererat en så stark aktivistmiljö och utgör därmed en betydelsefull undersökning över en historiskt viktig plats i Malmö.