Tre år efter att #metoo blossade upp i stora delar av världen har debatten kommit till Danmark. För den dansk-svenska medieforskaren Tina Askanius har det inneburit många samtal från journalister.

Tina Askanius, docent vid Malmö universitet, har studerat skillnader mellan svensk och dansk mediebevakning i samband med #metoo. När hennes första delstudie publicerades 2019 fick den stor uppmärksamhet i Sverige. Men i Danmark, där metoo-debatten till skillnad från andra länder inte hade fått fäste, var intresset svalt.

Startskottet för den danska debatten gick nämligen först i augusti i år, när den populära danska programledaren Sofie Linde tittade rakt in i kameran på Zulu Comedy Galla och berättade om hur hon utsatts för sexuella trakasserier tidigt i karriären.

Efter detta har ett antal metoo-uppror följt inom olika branscher i Danmark.

Den danska debatten väckte också medieintresset för Tina Askanius och hennes studie som återigen låg helt rätt i tiden. Precis innan startskottet i Danmark publicerades också ännu en delstudie (se faktaruta). Tina Askanius har därefter intervjuats i svensk, dansk, norsk och europeisk media, bland annat Dagens Nyheter, Politico, Aftonbladet, Le Monde, Politiken, Jyllands-Posten, och NRK radio för att nämna några.

Tina Askanius och medförfattaren till studien Jannie Møller Hartley vid Roskilde universitet delade på intervjuförfrågningarna som vällde in.

Vad var det som hände? 
– Lite krasst kan man säga att vi med Sofie Lindes brandtal på Zulu Comedy Galla äntligen fick vårt ”#metoo-moment” och med det ett bredare samtal om sexism och maktstrukturer. Sofie Linde är en känd och väldigt omtyckt medieprofil i Danmark och hon har banat väg för andra genom att skapat en möjlighet och en legitimitet att dela med sig av sina vittnesmål. Det har ju varit ganska tyst kring #metoo i Danmark tidigare.

Varför tror du att diskussionen först nu kommit till Danmark?
– Det finns många skäl men en av de förklaringar vi pekar på i studien är att det bredare debattklimatet kring kön och jämställdhet är ganska så obehagligt i Danmark. Våra respondenter beskrev det som ”giftigt”. När de danska respondenterna själv reflekterade över varför det utvecklade sig som det gjorde under 2017 sa de bland annat att ingen vågar eller har lust att stå fram i en offentlighet där man förlöjligas, avfärdas och förminskas på olika sätt om man lyfter frågor om fortsatt ojämlikhet mellan könen.

Vad är de största skillnaderna mellan Sverige och Danmark?
– Själva premissen för samtalen är helt annorlunda jämfört med Sverige. I Danmark har vi under många år bråkat om huruvida vi ens har problem med sexism och ojämställdhet. En del menar att det bara är ett problem bland minoritetsgrupper. Som kvinnlig journalist vill man heller inte stämplas som ”radikalfeminist” som vill införa ”svenska förhållanden”. Då stängs dörrar och karriärmöjligheter. 

Vad har du för råd att ge till forskare och andra som kontaktas av media?
– Se till att journalisterna alltid skickar dig artikeln eller radioprogrammet innan det publiceras, så att du kan se hur du har klippts in eller i vilket sammanhang dina citat förekommer. De gör sällan det automatiskt, så ofta får man be om det eller ställa det som krav innan intervjun. Det är dock sällan journalisten själv som sätter rubriken, så där kan man bli överraskad ibland.

Text: Ellen Albertsdottir

Om studien

Tina Askanius gjorde studien tillsammans med Jannie Møller Hartley vid Roskilde universitet. Resultaten har publicerats i tidskrifterna Nordicom Review och Journalism Practice. Den första vetenskapliga artikeln Framing Gender Justice publicerades online den 6 september 2019 och den senaste, Activist-journalism and the norm of objectivity, den 12 augusti 2020 precis innan metoo-debatten nådde Danmark.