I en ny avhandling jämför idrottsvetaren Jyri Backman utvecklingen för svenska respektive finsk elitishockey. En nationalsport i båda länderna, men där den svenska ligan fortfarande vilar starkt på folkrörelsetraditionen har den finska i högre grad anammat det globala.

Det är med start i 1970-talets mitt som Jyri Backman jämfört utvecklingen i de båda länderna ur organisatoriskt, ekonomiskt och juridiskt perspektiv. Studien bygger bland annat på tryckt material – inte minst från de olika förbunden - mediekällor, intervjuer och samtal.

Vinstmaximering kontra nyttomaximering

Han har också undersökt hur den amerikanska Major League-modellen respektive den europeiska sportmodellen påverkat moderniseringen av elitishockeyn i de båda länderna, och vidare hur denna förhåller sig till den ryska proffsligan KHL.

— Den finska ishockeyn kan beskrivas som en hybrid av den europeiska traditionen, där man inte ska tjäna pengar på idrott, och den amerikanska modellen som bygger på vinstmaximering, säger Jyri Backman.

Medan den svenska Elitserien/SHL är öppen, det vill säga att lagen flyttas upp och ner i SHL baserat på idrottsliga resultat, är finska SM-liiga i likhet med NHL stängd.
— Även till SHL har tröskeln blivit högre, och regeln att man degraderas direkt har försvunnit. Finska och svenska ligan låter sig hellre amerikaniseras än hämtar idéer av varandra.
Att pengarna ska tillbaka in i idrotten – nyttomaximering – kännetecknar ishockeyn i båda länderna, men den finska strukturen kring ägande är mer lik NHL.

Föreningen majoritetsägare i Sverige

Avgörande här är den svenska 51-procentsregeln som innebär att klubbar anslutna till Riksidrottsförbundet måste ha föreningen som majoritetsägare. Så är inte fallet i Finland där storklubben Jokerits flytt till ryska proffsligan KHL säsongen 2014/15 fick stor uppmärksamhet.

Trots att det finns så många samhälleliga, historiska och kulturella likheter mellan Sverige och Finland, ser Jyri Backman stora skillnader i synen på hur elitishockey ska bedrivas.
— Det sociala och idén allmännyttiga ideella föreningar finns historiskt i den nordiska modellen. Men det svenska samhället hade folkhemmet och en lång samförståndstradition som gjort att idrottsföreningar stannat i Riksidrottsförbundet, säger han.

 — Finsk 1900-talshistoria präglas av självständigheten, inbördeskrig, indragning i andra världskriget och språkkonflikten mellan svenskan och finskan.

I Finland har specialidrottsförbunden större autonomi än vad fallet är i Sverige. Av denna anledning agerar företrädarna för finsk elitishockey i eget intresse och bryr sig mindre om småklubbar i andra idrotter, menar Jyri Backman.
— Ishockey är en nationalsport i båda länderna men ännu mer så i Finland. Där finns ingen annan idrott som kan konkurrera kommersiellt. I Sverige är även fotbollen stark.

KHL utmanar NHL

När den ryska proffsligan KHL startades 2008 kom en ny pengastinn proffsliga som ville utmana NHL, som alltså lockat till sig en finsk klubb och även har ett lag i Peking.
— Det handlar om helt andra pengar, men KHL är inte ett hot mot SHL som liga, det är bara ett par svenska klubbar som skulle vara intressanta för KHL, säger Jyri Backman.
Han tror att den gradvisa amerikaniseringen och kommersialiseringen kan leda till att ishockeyförbundet och SHL-klubbarna så småningom lämnar överenskommelsen om 51-procentsregeln.
— Det blir ju lite konstigt att små idrottsförbund påverkar svensk hockeys utveckling. SHL omsätter ändå 1,7 miljarder svenska kronor, det är ingen ideell verksamhet utan medelstora företag.

Text: Magnus Jando