Så kallade hyrlärare eller stafettlärare är, till skillnad från hyrd personal inom vården, en outforskad företeelse. Samtidigt har allt fler kommuner och skolor, främst i storstäderna, blivit beroende av bemanningsföretagen för att täcka sina vikariebehov, visar en ny studie.

Hyrlärare används inte alls i samma omfattning som inhyrd personal inom vården men det blev vanligare runt 2015. Thom Axelsson, docent i utbildningsvetenskap vid Malmö universitet, och särskilt intresserad av skolhistoria, undersöker fenomenet i en ny studie. Han tycker att avsaknaden av en debatt om hyrlärare i skolan är märklig.

– Det verkar finns inte något jätteintresse från någon part att diskutera frågan. Det är ett stort problem i vissa kommuner att man inte kan lösa vikariebehovet och då har hyrlärarna ändå blivit en lösning, säger Thom Axelsson.

Skolans misslyckande är ett vanligt argument

Att skolan är i kris är en stående beskrivning. I samband med kommunaliseringen av skolan och skolreformen för friare skolval har företag fått ökad möjlighet att sälja sina tjänster till skolsektorn. Skolans misslyckande är ett argument som ofta används för att anlita hjälp utifrån och bemanningsföretagen är ett exempel på privata aktörer som gått in i skolan. Detta inleddes i början av 2000-talet och från 2015 och ett par-tre år framåt diskuterades hyrläraren hel del bland annat i media.

Kritik mot den externa bemanningen har främst kommit från fackligt håll. Anlitandet av hyrlärare har beskrivits som ett tecken på systemfel i kommunerna som blivit till en "guldgruva" för bemanningsföretagen. Farhågor har också handlat om sämre kvalitet i undervisningen och att skolan ska gå samma väg som vården med ökade kostnader som dränerar den befintliga verksamheten. Bemanningsföretagen själva har hävdat att de har bättre förutsättningar och organisation än kommunerna för att lösa behovet av vikarier.

Vikarier behövs

Och det behövs vikarier i skolan, så mycket är säkert. Det kommer att saknas omkring 12 000 behöriga lärare och förskollärare fram till år 2035, enligt Skolverkets prognos. Lärarbristen skulle på sikt kunna göra att hyrlärare blir vanligare och att skolan förlorar personal till bemanningsföretagen, enligt Thom Axelsson.

– Det är ofta samma typ av vikarier som kommuner och företag jagar. De som kommer via bemanningsföretagen är inte bättre utbildade, utan den stora gruppen som rekryteras både av skolorna och bemanningsföretagen är ungdomar och lärarstudenter, säger han och fortsätter:

– I framtiden kan det bli så att exempelvis personer som närmar sig pension kan föredra att vara hyrlärare. De kan arbeta lite i perioder, slipper dokumentationskrav och att vara rastvakt och får i stället ägna sig enbart åt själva undervisningen. Personer med lärarlegitimation, helst med särskild inriktning, exempelvis mot specialpedagogik, kan dessutom få högre lön som hyrlärare.

Ett fenomen som kan öka

Såväl fackförbunden som bemanningsföretagen tror att fenomenet med hyrlärare kommer att öka. I dag rör det sig endast om en bråkdel av skolans totala budget.

– Framför allt de legitimerade lärarna har lite framtiden för sig i branschen eftersom de kan sätta betyg och på så vis är mer efterfrågade, säger Thom Axelsson.

– Det vore intressant att vidare studera de som jobbar som hyrlärare och varför de väljer den typen av anställning. Jag skulle också gärna gå vidare med varför vissa kommuner på ett bra sätt klarar att skaffa vikarier själva, och andra inte.

Text: Kristina Rörström

Mer om studien om hyrlärare

Studien är publicerad i Utbildning & Demokrati. Den bygger på analyser av artiklar i dags- och fackpress samt intervjuer med representanter för fackförbund och bemanningsföretag.

Bemanningföretagens intåg i skolan - skolan, marknadisering och hyrlärare

Studien är en del av forskningsprojektet Utbildning AB