Poeten Ida Börjels ”Marginalintäkten” är en uppgörelse med hur ekonomin styr över hur vi ser oss själva och världen. När hörspelet i höst får sitt uruppförande på Malmö universitet är det, om läget tillåter, öppet för allmänheten.

I hörspelet ”Marginalintäkten”, ett audiodrama, får tre visstidsanställda kvinnor i övre medelåldern uppdraget att ”med den korttidsanställdas entusiasm och en pinglande röst befästa ekonomismens världsbild i etern”.

I korthet handlar hörspelet, som gavs ut i bokform i vintras tillsammans med ”Arvodet”, om ekonomiskan som språk. Börjel ställer frågor som: Vad gör ekonomiskans grammatik med vårt formulerande av oss själva? Med kärleken och ensamheten? Vad händer när kommunikationen fallerar?

– Det här är akuta frågor som vi borde ha pratat om för länge sedan. Men om ingen annan gör jobbet så får vi göra det med poesin och hörspelen. Jag ser uruppförandet på Malmö universitet som en möjlighet att bjuda in till ett samtal, något som jag tycker saknas inom litteraturkritiken och kulturdebatten, säger Ida Börjel.

Ekonomins påverkan är en högaktuell fråga, inte minst på universiteten.

– Ekonomin villkorar hur rummen gestaltas, hur tiden förvaltas, hur formulerandet av forskning uttrycks och hur begrepp som vetenskap och sanning definieras. Den så kallade ekonomiskan gör också anspråk på att säga sanningar om människans natur och det färgar av sig på våra liv och relationer, säger Ida Börjel.

Bygger på forskning

Ida Börjel har tidigare varit involverad i ett konstnärligt forskningsprojekt på Malmö universitet som handlade om ekonomi och framgångsberättelser. Hörspelen ”Arvodet” och ”Marginalintäkten” bygger på den forskningen.

De tre kvinnorna i hörspelet förväntas att ”liksom en poet kasta sig över sitt illa arvoderade uppdrag med entusiasm och tillkämpat sprudlande kreativitet”. Den typen av sprudlande kreativitet kräver korta, osäkra anställningar, vilket präglar såväl akademin som kulturlivet, tillägger Kettil Kasang, medproducent samt förläggare på Anti förlag som gett ut hörspelen:

– Både inom poesin och forskningen läggs mycket tid på att prestera en mängd projektansökningar. Det resulterar i ett väldigt klichétungt och slentrianmässigt språk kring vad man ska nå för resultat. Det innebär att vi hela tiden föreskriver vad vi ska komma att hitta. Akademin och skönlitteraturen delar det villkoret.

Göra nytta – men för vem?

Uruppförandet av hörspelet är en del av Malmö universitets satsning på kultursamverkan och det konstnärliga gestaltningsuppdrag som utlysts. Det kom in trettio ansökningar från hela landet som representerade flera olika konstarter – allt från cirkus, installation och performance till dans och poesi, berättar Rebecka Lettevall, dekan vid Fakulteten för kultur och samhälle.

En enig bedömargrupp valde Ida Börjel och Kettil Kasangs förslag om uppförande av hörspel i kombination med mikroföredrag som ytterligare problematiserar frågorna.

­– Forskningen ska göra nytta i samhället. Men på senare år har det blivit ökat fokus på det som går att tjäna pengar på snarare än på existentiella frågor. I ”Marginalintäkten”, som har ett starkt egenvärde och inte står i någon annans tjänst, vänder Ida Börjel på det och utmanar den gängse synen på kunskap och forskning. Verket håller hög konstnärlig nivå kring kunskapsbildning och hur språket formar vår verklighetsuppfattning, säger Rebecka Lettevall.

Text: Ellen Albertsdóttir

”Marginalintäkten” uruppförs på Malmö universitet

”Hur märkligt det än kan låta är detta underhållande läsning. Ännu bättre kan det bli om det realiseras som radioteater”, skrev Aftonbladets recensent. Nu kommer hörspelet få sitt uruppförande i Malmö under universitets akademiska högtidsvecka i oktober 2021. En ljudproduktion med skådespelare kommer att spelas upp i Orkanens hörsal inför publik. Klara än så länge är regissören Helena Röhr och ljuddesignern Maja Karlsson. Forskare kommer att bjudas in till att hålla mikroföredrag i ämnet och studenter till att medverka i gestaltningen.

Om gestaltningsuppdraget

Malmö universitet utlyste den i januari 2021 ett konstnärligt gestaltningsuppdrag inom universitets satsning på kultursamverkan. Resultatet ska vara en konstnärlig gestaltning som ska presenteras under den akademiska högtidsveckan 2021. Sara Bjärstorp är strategiskt ansvarig för initiativet och Karolina Rosenqvist ansvarar för operativ ledning och koordinering.

Bedömargruppen bestod av:
Rebecka Lettevall, dekan Fakulteten för kultur och samhälle (ordförande)
Christian Skovbjerg Jensen, föreståndare Inter Arts Center, Lunds universitet
Ingrid Fransson, chefsproducent Malmö Opera
Peter Hagdahl, curator Statens konstråd
Elisabet Apelmo, lärar- och forskarrepresentant
Lilli Auginski, ordförande studentkåren Malmö

Bedömningen gjordes utifrån utlysningens kriterier:

• Konstnärlig kvalitet.

• Hur väl gestaltningen bidrar till att utveckla universitetsmiljön.

• Koppling till Malmö universitets vision och värden.

• Projektets relevans för målgrupperna.

• Genomförbarhet.

Bedömargruppens motivering:

”Verket håller hög konstnärlig kvalitet. Det finns en tydlig koppling till vetenskap, och intressanta frågor om språk och kunskapsbildning väcks. Verket är interaktivt med ett tydligt deltagarperspektiv, vilket bidrar till att utveckla universitetets miljö. Genomförbarheten är mycket god då verket kan anpassas till olika plattformar och platser, såväl fysiska som digitala. Ida Börjel är väletablerad som poet och har även erfarenhet av konstnärlig forskning. Sammantaget är utlysningens fem kriterier väl uppfyllda.”