”Kampen mot antibiotikaresistens behöver sin egen Greta Thunberg”

– Vi kan inte hela tiden prata om att allt går åt helvete. Då finns risken att vi rycker på axlarna och tycker loppet är kört, säger Kristofer Hansson, lektor vid Institutionen för socialt arbete vid Malmö universitet och en av författarna bakom boken.

Boken ”Efter antibiotika – om smitta i en ny tid” är ett resultat av att forskare från en rad olika discipliner studerat antibiotikaresistens som fenomen och hur detta påverkar exempelvis arkitekturen, kulturen, kommunikationen och sjukvården. Och omvänt, hur dessa områden kan anpassas för att undvika en dystopisk framtid.

Mitt i allt slog coronapandemin till med full kraft.

– Plötsligt var vi mitt i det. Även om corona är ett virus har vi ett liknande förhållningssätt till det som till bakterier. Vi har sett det som en del av vardagen. Men detta har accelererat under pandemin. För i det moderna samhället har vi åtminstone tidigare kunnat leva väldigt individualistiska liv då antibiotika i många fall kunnat bota oss. Pandemin kan få var och en av oss att inse att vi behöver ta ansvar för att skydda våra gemensamma relationer och vår omgivning, säger Kristofer Hansson.

Populära dystopier

Kristofer Hansson har både samlat in berättelser från enskilda som delat med sig av sina tankar om antibiotikaresistens, och studerat populärkultur som boken ”Vägen” av Cormac McCarthy och Hollywood-filmen ”I am Legend”.

För dystopier är fortsatt populära trots att verkligheten nu tycks överträffa dikten. Storfilmen ”Contagion” från 2011 fick sig ett uppsving förra våren när många såg kusliga likheter med 2020. Dystopier i all ära – men Kristofer Hansson ser behovet av alternativa, mer positiva, berättelser som kan driva arbetet och de nödvändiga förändringarna framåt. Det var också en utgångspunkt för projektet.

– Miljörörelsen har Greta Thunberg som är en positiv kraft. Det kan vi sakna när det gäller antibiotikaresistens. Här är det forskare i vita rockar som visar diagram och vetenskapliga rapporter som målar upp skräckscenarier vilka sedan späds på av populärkulturen. Den här boken är ett exempel på att vi ville göra något annorlunda, säger Kristofer Hansson.

I antologin diskuteras människans sätt att förhålla sig till antibiotika och bakterier, liksom antibiotikans historiska, sociala, ekonomiska och politiska dimensioner. Tillsammans visar de möjliga vägar till en levbar framtid som präglas av en mer hållbar relation till läkemedel, bakterier och socialt liv.

– Vi hoppas att texterna ska ge upphov till tankar och diskussioner, och få läsare att fundera över och ta ställning till förändringar som vi behöver göra för en levbar framtid, där vi inte kan sätta vår tillit till antibiotika på samma sätt som idag, säger Fredrik Brounéus, utredare och pressansvarig vid Vetenskap & Allmänhet, som har deltagit i projektet tillsammans med forskarna.

Text: Ellen Albertsdottir