Kartlägger sambandet mellan tandgnissling och skador på tänder och implantat

Birgitta Häggman-Henrikson är en av fem forskare vid Odontologiska fakulteten som fått forskningsmedel vid den årliga tilldelningen från Odontologisk forskning i Region Skåne (OFRS). Projektet får en miljon kronor i anslag och är ett samarbete med avdelningen för protetik.

–   Där finns en väldig hög kompetens vad gäller dentala material och konstruktioner och långtidsöverlevnad av implantat vid avdelningen för protetik. Det blir en bra kombination med vår ämneskunskap kring käkmotorik och parafunktioner. Samarbetet över ämnesgränser gör projektet extra roligt, säger Birgitta Häggman-Henrikson.

Tandvårdskliniker med i projektet från start

Upplägg och hypoteser har diskuterats med gästprofessor Peter Svensson, Århus universitet. En annan styrka i projektet hon ser är att Smile tandvård i Skåne varit medsökande och att klinikerna i ett senare skede ska vara med och utvärdera resultaten.

Projektet har tre delar. Under den första delen görs de närmaste 18 månaderna en långtidsuppföljning av patienter med implantat för att försöka relatera olika komplikationer till olika faktorer. Patienterna har tidigare varit med i en stor studie av docent Bruno Chracanovic, som tillsammans med universitetslektor Christel Larsson också medverkar i forskningsprojektet.

–  Det kan finnas sena komplikationer som uppstår efter kanske tio år, säger Birgitta Häggman-Henrikson.

Finns det särskilt farliga faktorer?

Projektet beräknas pågå i tre-fyra år, och målet längre fram är att utveckla metoder och rutiner för att rapportera och identifiera riskfaktorer. En av fem beräknas gnissla tänder i någon form. Livslängden för dentala konstruktioner påverkas av en rad saker, relaterade till både material som används och tekniska faktorer såväl som till patientrelaterade faktorer.

–  Är vissa kombinationer av faktorer extra farliga? Vi vill kartlägga hur dessa komplikationer ser ut, och i förlängningen vill vi hitta de faktorer man behöver vara medveten om före behandling. Då kan man skräddarsy behandling både utifrån patientfaktorer och vilka material som finns tillgängliga säger Birgitta Häggman-Henrikson.