Klimatförändringarna drabbar också befolkningar i rika länder ojämlikt

– Många av dessa institutioner i industrialiserade länder är alltför fokuserade på medelklassen. Skattereduktioner på elbilar och solceller gynnar endast vissa grupper i samhället då det krävs en viss inkomst för att köpa elbil eller solceller, säger Gunnhildur Lily Magnusdottir, docent i statsvetenskap vid Malmö universitet.

Tillsammans med kollegan Annica Kronsell, professor vid Göteborgs universitet, har hon studerat sociala skillnader och klimatpolitik i Europa i ett decennium. Först var fokus de nordiska länderna och då var utgångspunkten att forskning saknades om representation inom statliga klimatmyndigheter och hur statliga myndigheter uppmärksammade klimatrelevanta könsskillnader i Norden. I Norden var vi så jämställda, var uppfattningen, så huvudfokus riktades mot utvecklingsländer och hur kvinnor där är mer sårbara och kan drabbas annorlunda av klimatförändringar än män.

I sin forskning har de båda forskarna också sett att EU-kommissionen inte tagit hänsyn till sociala skillnader i sitt klimatarbete utan betraktat EU:s befolkning som en alltigenom homogen grupp.

Sociala skillnader måste uppmärksammas

I en ny bok som Gunnhildur Lily Magnusdottir är redaktör för tillsammans med Annica Kronsell, ”Gender, intersectionality and climate institutions in industralised states” (Routledge), tar de ett helhetsgrepp på klimatfrågan utifrån ett rättviseperspektiv i industrialiserade länder.

Nu har de flesta förstått att jämställdhet i klimatfrågor inte bara är viktigt för kvinnor i utvecklingsländer. Parisavtalet som trädde i kraft 2016 innehöll till exempel en mer avancerad så kallad “gender action plan” med fokus på att fördjupa förståelsen och kunskapen om jämställdhetsfrågor I klimatarbetet.  

För visst finns könsskillnader vad gäller åsikter om klimatet, beteende och klimatavtryck. Samtidigt är det problematiskt att bunta ihop kvinnor och män då det finns så många andra sociala faktorer som spelar roll, menar Gunnhildur Lily Magnusdottir:

– Klimatförnekare har främst varit män, men politisk ideologi, klass och inkomst är också mycket relevant här. Vi är inte intresserade av att se kvinnor som klimathjältar och männen som klimatbovar – vi är intresserade av hur sociala faktorer som kön, klass, inkomst, geografisk plats och ålder interagerar med varandra och påverkar våra klimatavtryck, säger Gunnhildur Lily Magnusdottir.

Klimatinstitutioner är viktiga aktörer

– Det är viktigt att forska om klimatinstitutioner då det är de som utvecklar de strategier som olika stater följer i sin politik och som sitter på expertkunskapen. Men inom dessa klimatinstitutioner finns det stigberoende och normer i beslutsprocesser som gör att de ofta fortsätter på den inslagna vägen även om det kanske betyder att man missar vissa grupper i samhället i sitt klimatarbete, säger Gunnhildur Lily Magnusdottir.

Trots att forskningen visar tydligt på klimatförändringarnas sociala dimensioner fokuserar klimatstrategierna nästan helt uteslutande på teknikutveckling och ekonomiska lösningar.

– Fokus på teknik och ekonomi i klimatfrågan är kopplat till ekologisk modernisering, det vill säga att vi gärna vill kämpa mot klimatförändringarna utan att förändra samhället i grunden eller förändra vår ekonomi på ett sätt som kan hindra fortsatt ekonomisk tillväxt, säger Gunnhildur Lily Magnusdottir.

Text: Ellen Albertsdottir