Efter Cambridge Analytica skandalen och de ryska angreppen lovar Facebook bot och bättring. Men enligt Johan Farkas, doktorand i medie- och kommunikationsvetenskap vid Malmö universitet, behöver länder och EU sätta ökad press på sociala medieföretag.

I en färsk artikel i den prestigefulla tidningen The Brown Journal of World Affairs, redogör Johan Farkas för vad propaganda är och hur man kan adressera propaganda i dagens moderna samhällen.

Propaganda är inget nytt. Olika typer av propaganda har alltid funnits. Men tekniken har ändrat spelreglerna och möjligheterna för spridning av information, tankar och åsikter, i dagens samhällen.

Johan Farkas, doktorand vid Malmö universitet

Sedan det stod klart att Facebook hade släppt data som senare användes i syfte att påverka presidentvalet 2016 i USA och i folkomröstningen om Brexit, har Facebook efter stora påtryckningar till slut försökt gå USA till mötes. Däremot har Facebook inte accepterat Storbritanniens krav om att komma till landet och svara på frågor inför parlamentet.

Facebooks agerande problematiskt

Sedan Cambridge Analytica skandalen och de ryska angreppen via sociala medier har Facebook hittills främst satsat på att hitta och avslöja falska sidor och konton. De har också fokuserat på att ta bort innehåll. Det är bra att sociala medieföretag agerar men agerandet är samtidigt problematiskt på flera sätt menar Johan Farkas.

– Automatiserad censurering skapar lite eller ingen transparens. Man går inte till roten med eller löser det bakomliggande problemet, säger han.
– När företagen väljer att stänga ner och blockera konton förflyttas bara problemet. Användarna skapar nya identiteter och konton och fortsätter sin kommunikation någon annanstans.

Hårdare tag skapar mindre transparens

Ett annat problem är att medieföretagen numera också har gjort det svårare för forskare och journalister att använda data på deras plattformar för att studera förtäckt propaganda, troll och trollfabriker.

– Facebook och Instagram, Twitter och Youtube har inte varit särskilt transparenta hittills. Facebook har motarbetet forskare och journalister som behöver tillgång till data för att kunna studera dold propaganda och desinformation, säger Johan Farkas.

Det är sannolikt att hanteringen underlättar för användare att använda Facebook och andra plattformar som svarta hål.

Johan Farkas

Det gäller därför för länder och EU att öka pressen på de sociala medieföretagen och kräva ökad transparens.
– Det behövs starkare lagstiftning nationellt och internationellt som säkrar att sociala medieföretag samarbetar vid angrepp. Samtidigt måste ekonomiska resurser avsättas för att stötta underrättelsearbete av polis och säkerhetstjänst. Politiker behöver satsa mycket på detta framöver, säger Johan Farkas.

Liten risk att Sverige angrips

Facebook säger sig samarbeta med både Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Valmyndigheten, inför val och delar även säkerhetstips med svenska politiska partier och riksdagsledamöter. För att motarbeta att osanna uppgifter sprids inför EU-valet i maj bygger EU bland annat ut enheten som jobbar mot falska nyheter. Även Sverige har avsatt personal. EU-kommissionen har också lagt fram en handlingsplan som ska öka förmågan att snappa upp falska uppgifter, öka EU-ländernas samarbete på området och öka samarbetet med sociala medier.

– Det är svårt at beräkna risken för ett angrepp liknande det i USA inför ett val i Sverige. Skandinaviska länder är primärt ett potentiellt mål genom vårt deltagande i internationella allianser som EU och NATO, då vi är en del av de större frågorna, säger Johan Farkas.
– Infiltrationen i USA började inte med Trump utan tidigare. Det handlar inte bara om att hjälpa en kandidat att vinna ett val utan målet är större – att skapa kaos och splittring.

Text: Charlotte Orban

Fakta: Johan Farkas

Johan Farkas är doktorand i medie- och kommunikationsvetenskap vid Malmö universitet. Farkas har tidigare forskat om Rysslands infiltration av det amerikanska valet på Twitter samt falska muslimska Facebook-sidor. Tillsammans med den danska forskaren, Jannick Schou, håller Farkas på att färdigställa en ny bok i vilken de analyserar debatten om falska nyheter och post-sanning. Johan Farkas har tilldelats ett resestipendium för doktorander på 58 000 kronor av Reidar Peters internationaliseringsfond och kommer att åka till New York för att forska hösten 2019.

Johan Farkas forskningssida

Fakta: Propaganda och sociala medier

I det svenska valet 2018 fann Totalförsvarets forskningsinstitut en ökning i antalet bottar på Twitter. I det amerikanska valet 2016 beräknades det att sociala bottar skapade 19 procent av all debatt på Twitter, merparten stöttade den republikanska kandidaten Donald Trump. I den brittiska EU-omröstningen var 13 493 Twitterkonton bottar som spred konspirationsteorier och desinformation, eller så kallade falska nyheter. Både Facebook, Instagram, Twitter och Youtube har hittat bevis på systematisk rysk inblandning i det amerikanska valet.

Johan Farkas artikel i The Brown Journal of World Affairs