En högskoleproposition vart fjärde år som ska främja långsiktighet, och där input från högskolesektorn ges en viktig roll. Det är ett par av förslagen i den statliga utredningen om universitetens och högskolornas styrning och resursfördelning (Strut).

– Det bra att man framhåller de akademiska kärnvärdena och lärosätenas samhällsansvar. I tider av populism och faktaresistens är det särskilt viktigt att slå vakt om den akademiska friheten och autonomin, säger Kerstin Tham, rektor vid Malmö universitet.

Det var i april 2017 som utredaren Pam Fredman fick uppdraget att ta fram en ny modell för styrning och resurstilldelning som gör att kraven i högskolelagen och högskoleförordningen samt de mål som regering och riksdag har satt upp för lärosätenas verksamhet kan nås. Ett övergripande förslag presenterades för ett år sedan. Utredningsarbetet har skett i omfattande dialog med lärosätena och andra intressenter.

Det betänkande som nu presenterats vill se en sammanhållen process där regeringen kan formulera tydliga mål samtidigt som lärosätena får bästa förutsättningarna för arbetet med att uppnå dessa. Man att styrningen bör vara kunskapsbaserad och att stort ansvar läggs på kollegiet på lärosätet att utveckla och säkerställa kvaliteten i verksamheten.

Utredaren föreslår vidare att politiken för utbildning, forskning och innovation sammanfattas i en proposition vart fjärde år.
– Det är bra med fyraåriga perioder. Det ger större långsiktighet, vilket bör främja kvaliteten i både utbildning och forskning, säger Kerstin Tham.
Propositionen ska föregås av att olika intressenter kan lämna input, och att det införs en analysfunktion med bred representation från högskolesektorn som får i uppdrag att analysera och utvärdera högskolepolitiken. Genom att lämna välgrundad input ska den bidra till den sammanhållna propositionen.

– Vi behöver en självständig analysenhet, men det är viktigt att dessa analyser svarar på de frågor som är angelägna för lärosätena, säger Kerstin Tham.
Överenskommelser mellan regering och lärosäten är tänkta att konkretisera kopplingen mellan politiska mål och lärosätenas verksamhet, kommer att bidra till ökad statlig styrning.
– Idén är bra men förslaget behöver diskuteras ytterligare inom sektorn för att säkerställa att dessa överenskommelser inte snarare ökar den politiska styrningen, säger Kerstin Tham.
Kerstin Tham är positiv till att man stärker sambandet mellan utbildning och forskning genom ett samlat anslag, och till förslaget om ett utökat direkt basanslag till forskning. Det skulle innebära att en mindre andel av statens medel utgår som öronmärkta anslag via forskningsråden.
– Det gör att finansieringen blir mer långsiktig. I dag läggs det mycket tid på att söka medel, och det finns studier som visar att ansökningsförfarandet inte leder till högre kvalitet i forskningen. Det är också bra att vikten av forskningsanknytning av utbildningen lyfts fram särskilt , säger Kerstin Tham.

Hon ställer sig bakom ett forskningsanslag som tar hänsyn till bland annan utbildningens volym och stärker lärosätenas strategiska förmåga.
– Att tilldelningen som fördelas om från de statliga forskningsfinansiärerna ska utgå från lärosätets historiska tilldelning behöver diskuteras vidare. Det gäller även förslaget om att målet för direkta forskningsanslag bör vara 50 procent av totalen, säger Kerstin Tham.

Text: Magnus Jando