Magisk realism kan skapa förståelse för globala ödesfrågor
I sin avhandling har Aliona Yarova tittat närmare på hur magisk realism i barnlitteratur kan bidra inom Global Citizenship Education. Foto: Roman Datso
Barnlitteratur med inslag av magisk realism kan användas för ge unga en bättre förståelse kring mänskliga rättigheter och hållbarhetsfrågor. Det är slutsatsen i en ny avhandling från Malmö universitet.
Hur kan vi skapa medvetenhet bland barn och unga om vår tids stora utmaningar? FN-organet UNESCO förespråkar Global Citizenship Education, som brukar förkortas GCE. Inom GCE får ungdomar kunskaper om hur de själva kan bidra till en mer jämlik, inkluderande och hållbar värld.
I avhandlingen Narrating Humanity: Children’s Literature and Global Citizenship Education har Aliona Yarova tittat närmare på hur magisk realism i barnlitteratur kan bidra inom just GCE.
– Avhandlingen visar hur magisk realism kan hjälpa unga att förstå frågor kring mänskliga rättigheter och skapa en djupare medvetenhet kring miljöfrågor. Det här sker på ett icke-didaktiskt sätt genom att representera globala frågor utifrån posthumana perspektiv, alltså när ett djur eller något annat icke-mänskligt är den som framför berättelsen, berättar Aliona Yarova, som är verksam vid Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet.
Avhandlingen utgörs av fyra delstudier där av fyra engelskspråkiga, samtida barn- och ungdomsböcker i genren magisk realism analyseras. Böckerna som analyserats är Eva av Peter Dickinson, The Midnight Zoo av Sonya Hartnett, The Book Thief av Marcus Zuzak samt A Monster Calls av Patrick Ness.
Vilka är dina viktigaste slutsatser i avhandlingen?
– Jag visar att det finns tre specifika inslag i den här litteraturen som har ett stort värde för icke-didaktisk pedagogik och för undervisning i GCE. Det första är magisk realism, det andra posthumant berättande och posthumana perspektiv, det tredje är narrativ med ett öppet slut.
– Magisk realism öppnar upp för möjligheten att reflektera och kunna tolka handlingen kritiskt. Läsaren kan engagera sig emotionellt och få en djupare förståelse för de globala frågor som gestaltas.
Inom Global Citizenship Education uppmuntras unga att bli aktiva medborgare som kritiskt närmar sig globala frågor. På samma sätt kan en kritisk approach till barnlitteratur forma aktiva, eftertänksamma unga läsare som är kapabla att kritiskt tolka olika litterära texter. Det finns ett viktigt samband här, enligt Aliona Yarova.
– Unga läsare som utbildas kring frågor om globalt medborgarskap på ett icke-didaktiskt sätt, genom aktiv läsning av magisk realism, kanske aldrig kommer definiera sig själva som globala medborgare. De kanske inte ens stöter på termen själva, säger hon.
– Men värderingarna som uppmuntras kommer avgöra deras handlingar, både som självständiga kritiska tänkare och som ansvarstagande medlemmar i det globala samhället.
Text: Anna Dahlbeck