2019 kan Malmö universitet knappast skryta med att enbart 32 av 100 professorer är kvinnor. Ändå görs väldigt mycket på Malmö universitet för att få en mer jämställd akademi. Idag på internationella kvinnodagen går universitetet också in i ett samarbete med två andra mer forskningsintensiva lärosäten för att gå på djupet och få bukt med efterdyningarna av #metoo.

– Nej, vi är verkligen inte nöjda med att vi har så få kvinnor som är professorer och därmed nått den högsta akademiska positionen, säger rektor Kerstin Tham. Vi måste också se till att fler kvinnor blir docenter. Genom att nå denna titel anses man vara en erfaren och självständig forskare och då får man handleda doktorander.

Olika rapporter från Malmö universitet och övriga universitetsvärlden visar att kvinnor är i majoritet på grundutbildningar, på master- och doktorandnivå, ja ända upp till universitetslektornivå. Men sedan lyckas ändå männen bli i majoritet på de högsta akademiska nivåerna som docenter och professorer. Män söker och får också större externa forskningsbidrag. Här finns också en ojämställdhet när det gäller ämnesdisciplinerna då betydligt mindre medel finns att söka inom exempelvis utbildnings- och vårdvetenskap jämfört med teknik och medicin.

Så hur arbetar Malmö universitet för att komma åt dessa ojämlikheter?

– Sedan 2017 arbetar vi med regeringsuppdraget jämställdhetsintegrering där vi prioriterat områdena forskningsmiljöer, jämställda karriärvägar och jämställdhetsintegrerade professionsutbildningar i vår handlingsplan, säger Kerstin Tham.

Att bli universitet 2018 och erhålla betydligt mer forskningsmedel gjorde det möjligt att inrätta fyra nya forskningsprogram. Dessa, menar Tham, måste bli modeller för hur vi skapar jämställdhetsintegrerade processer och mer jämställda forskningsmiljöer. Det var lika många kvinnor som män som ansökte, genusmedvetna bedömningskommitteer utsågs och de fick tydliga anvisningar att granska ansökningarna rättvist. Utfallet blev också att 2 kvinnor och 2 män blev forskningsledare för de nya forskningsprogrammen. Forskningsfrågorna i dessa nya program ska också vara till nytta och visa konsekvenser för både kvinnor och män i samhället, står i en särskild formulering. Forskningsledarna i de nya forskningsprogrammen liksom i de mer etablerade forskningscentrumen har också gått utbildning i könsmaktsordning för en mer jämställd akademi.
– Detta är bara en början för att komma till rätta med forskningsmiljöerna som i sämsta fall upprätthåller makt, hierarkier och härskartekniker, säger Kerstin Tham.  Jag tror dock att forskningsprogrammen kan bli en modell och draglok framåt.

Batteri av andra åtgärder

Det finns också ett batteri av åtgärder på Mau för mer jämställda karriärvägar, där den nya anställningsordningen är ett första steg. Liksom att en rad aktiviteter görs för att rusta studenterna att bli mer genusmedvetna och normkritiska när det ska ut i arbetslivet som exempelvis socionomer, lärare, tandläkare, ingenjörer och sjuksköterskor.

Malmö universitets egen medarbetarundersökning 2018 visade dock att det knappast står rätt till inom akademin. Det är framförallt kvinnor men även män som anser sig utsatta för diskriminering, repressalier, trakasserier och sexuella trakasserier.

Efter #metoo 

– Förutom de åtgärder vi gör på ”hemmaplan” är det just därför vi nu tillsammans med Karolinska institutet och Kungliga tekniska högskolan initierar ett stort samverkans- och forskningsprogram, säger Kerstin Tham.

I kölvattnet av #metoo startade akademiuppropet där medarbetare i hela universitetsvärlden berättade om sin genusbaserade utsatthet.  

– För att komma till rätta med detta initierar vi tre universitet nu en prevalensstudie för att gå på djupet med hur, var och när sexuella och andra trakasserier sker inom högskolevärlden, säger Kerstin Tham. Vi hoppas att alla universitet i Sverige ansluter.

Text: Helena Smitt