Elever i åk 4-6 rör sig mellan det ämnesspecifika språket på svenska och vardagsspråket på arabiska i NO-ämnena. På det sättet kan eleverna utveckla djupare kunskaper. Det visas i en färsk studie vid Malmö universitet.

Doktoranden och läraren Annika Karlsson har följt en åk 4-6 klass under tre år för att se hur de talar om och lär sig  NO-ämnena. För att komma åt hur samtalen sker i klassrummet har hon satt upp fyra videokameror och fyra diktafoner. Totalt har 117 timmar filmats med ljud. Detta material har sedan specialgranskats och analyserats.
Fyra nyanlända elever kom även till klassen under tiden projektet pågick. Dessa har Annika Karlsson intervjuat en gång årligen för att fördjupa förståelsen över vad som sker i klassrummet.

Majoriteten av eleverna hade fått tvåspråkig undervisning, alltså i både på svenska och arabiska i åk 1-3, vilket innebar att eleverna hade en vana att använda båda språken. Detta, menar Karlsson, var en förutsättning för forskningsprojektet.

De viktigaste resultaten

—Elevernas samtal rör sig i språkliga ”loopar”, mellan det ämnesspecifika språket och elevernas vardagsspråk, säger Annika Karlsson. Jag ser och hör att eleverna talar svenska när det gäller ämnet och vad gäller naturvetenskapliga specifika ämnesbegrepp. Däremot övergår de till arabiska när de relaterar ämnesinnehållet och begreppen till tidigare vardagliga erfarenheter.  

På det sättet, menar Karlsson, stärks elevernas möjligheter att fördjupa sina kunskaper både för ämnesinnehållet och för det ämnesspecifika språket.  De olika språken ”hjälper alltså varandra” och stödjer kunskapsutvecklingen. Till saken hör att det också fanns en studiehandledare i klassrummet som använde arabiskans vardagsspråk för att exempelvis förklara svåra begrepp. Karlsson själv nämner ordet stjälk, där studiehandledarna gick in och förklarade att det var blommornas stam.

—Intressant är också att arabiskan används för att binda ihop ämnesbegrepp så att man förstår sambanden mellan dessa begrepp, säger Annika Karlsson. Här ser vi tydligt vilka vägar eleverna tar.

Finns fallgropar

Ändå ser Annika Karlsson även fallgropar i materialet som pekar på att eleverna och lärarna inte använder alla tillgängliga språkliga resurser.
— Det finns fortfarande tendenser att läraren förenklar språket, vilket inte hjälper eleven att lära sig på djupet. Dessutom behöver fler uttryckssätt, som exempelvis film, ljud, diagram, bilder, fysiska objekt mm, komma in i undervisningen.
—Det finns alltså möjligheter som behöver utvecklas så att alla kommunikativa resurser används, säger Annika Karlsson.

Text:Helena Smitt