Socialarbetare har pekats ut som nyckelaktörer i det förebyggande arbetet mot religiös extremism. Men genom att närma sig frågor om religion från ett sekulärt, västerländskt perspektiv riskerar socialarbetare samtidigt att fokusera på fel saker. Det är slutsatsen i en ny avhandling från Malmö universitet.

– Fenomen som våldsbejakade extremism, men även hedersrelaterat våld och kvinnlig omskärelse, har synliggjort och återaktualiserat religionen i det sociala arbetet, säger Magnus Weber, som nyligen disputerat med avhandlingen Religion as a Lifeworld: An alternative to secularist concept of religion in social work.
– Jag försöker ta mig an begreppet religion kopplat till praktik, och utveckla tankar som kan användas inom socialt arbete. Förhoppningen är att man kan arbeta med frågor om religion på ett mer fruktbart sätt.

Fokus kan hamna fel i samtalet om religion

Magnus Weber har intervjuat ett tjugotal personer i Sverige som deltagit i praktiskt arbete för att motverka religiös extremism, till exempel socialarbetare och representanter från civilsamhället. I avhandlingen ger han exempel på vad som händer när vi försöker förstå religioner och religiositet utifrån ett västerländsk, sekulärt perspektiv.
– Vi tenderar att se religion som någonting som handlar om en inre tro; på vad jag tänker och känner istället för vad jag gör. Vi tenderar också att fokusera på individens tro istället för kollektivets tro, säger han.
– Samtidigt finns en tanke om religion som väldigt koherenta system. Då tenderar man att plocka bort det faktum att en religion hela tiden finns i en kontext; det finns ju till exempel ingen islam med stort I eller kristendom med stort K som alla tror på.

Enligt Magnus Weber handlar det om en slags intellektualisering av religionen – en föreställning av att religion kan reduceras till vad som står i olika skrifter. Det här synsättet kan leda till att socialarbetare fokuserar på fel saker, menar han.
– I mina intervjuer finns ett antal exempel där man fokuserar mer på det intellektuella än varför man gör det man gör. Risken finns då att socialarbetare strävar efter att ändra själva trosuppfattningen, att de konfronterar och kommer med invändningar mot idéerna snarare än att fokusera på att handlingarna i sig kan vara meningsskapande.

Mer fruktbart att se på religion som livsvärld

Mot bakgrund av det som framkommer i intervjuerna föreslår Magnus Weber att vi istället borde se på religion som en så kallad livsvärld, ett begrepp lånat från den tyska fenomenologin.
– En livsvärld handlar om ett sätt att leva. Att förstå och tolka verkligheten på ett sätt som föregår det individuella valet. Det kan få oss att förstå hur religion fungerar som ett sätt att strukturera, tolka och förstå verkligheten, som hela tiden innefattar nya beslut och tolkningar. Det synliggör också religionens koppling till kultur, det sociala och till politiken.

Vad hoppas du att det här alternativa synsättet kan bidra till inom socialt arbete?
– Jag hoppas att socialarbetare kan närma sig religion med en lite större öppenhet inför att det finns olika former för att tro och olika sätt att tro på. Att ha med sig frågan ”hur tror du?” i det sociala arbetet. Det tror jag gör arbetet mer fruktbart och minskar risken för att tolka fel.

Text: Anna Dahlbeck

Bakgrund

Om fenomenologi och livsvärlden

Den tyske filosofen Edmund Husserl menade att den positivistiska vetenskapen har reducerat den levda och upplevda världen till en värld som består av atomer, kvarkar eller signalsubstanser, som anses vara den ”riktiga” världen.

Mot en vetenskaplig reduktion av världen ställer Husserl den upplevda världen, livsvärlden. Livsvärld framträder för oss som en sfär inom vilken vi kan agera, en värld som kan göra saker för oss. Enligt fenomenologin är livsvärlden alltid meningsfull, en sorts horisont från vilken all erfarenhet blir möjlig.

Ur detta perspektiv är religion varken uteslutande inre tro eller en uppsättning läror, utan en meningshorisont som möjliggör erfarenhet, och religionen kan därmed inte separeras från livsvärldens praktiska, politiska eller sociala dimensioner.

Avhandlingen finns att läsa här:

Religion as a lifeworld: an alternative to secularist concept of religion in social work