För den som får diagnosen adhd kan det innebära en lättnad. Samtidigt kan diagnosen bidra till en slags avhumanisering. Det menar Mattias Nilsson Sjöberg som nyligen disputerat.

Mattias Nilsson Sjöbergs avhandling består av fyra internationellt publicerade artiklar som utifrån ett pedagogiskt-filosofiskt perspektiv vrider och vänder inte enbart på diagnosen adhd, utan på den pedagogiska idétradition som denna specifika diagnos är ett symtom på.

­– I avhandlingen ryms delvis en personlig ingång till intresset för diagnosen adhd, dels började jag för många år sedan intressera mig för hur diagnosen används för att hantera beteenden som uppfattas som problematiska och normöverskridande, säger Mattias Nilsson Sjöberg.

Diagnosticerandet säger något om hur samhället ser på människor ur ett slags uppfostringsperspektiv, menar Mattias Nilsson Sjöberg som i sin avhandling för en teoretisk dialog med tänkare som Michel Foucault, Karen Barad, Michel Serres, Baruch Spinoza, och inte minst Alain Badiou.

En diagnos som adhd utgör bland annat ett pedagogiskt instrument för att förhålla sig till barn som uppfattas som ”svåruppfostrade”. Samtidigt kan diagnosen uppfattas som en lättnad av den som får den, och av omgivningen, eftersom den erbjuder en slags förklaring. Den förklaring som följer med diagnosen utgör dock en ofullständig, eller inadekvat, förståelse för den så kallade dys/funktionsprofil som diagnosen identifierar, enligt Mattias Nilsson Sjöberg.

– Det är klart att vissa med glädje välkomnar diagnosen. Detta eftersom det tycks vara en del av människans natur att föredra det förenklade. Samtidigt är det viktigt att inte ge upp sanningen. Som min avhandling visar så är saker och ting inte alltid vad de framställs som. Exempelvis att en diagnos som adhd skulle vara demokratisk när den snarare låter den unika individen träda fram i världen som en ofullständig människa, som ett mindre värt objekt med ett inbyggt mervärde. Jag hoppas att min avhandling kan leda till en kritisk diskussion om hur vi tillsammans skapar en värld där alla ges rätt till att mer sant namnge sig själva, säger Mattias Nilsson Sjöberg.

Text: Jessica Bloem

Relationär pedagogik - för ett sannare liv. En essäistisk sammanläggning om dys/funktionell uppfostran: exemplet adhd