I Sverige finns ett antal så kallade utsatta områden. Här är brottslighet och otrygghet högre än i det övriga samhället och den pågående coronakrisen riskerar att öka utsattheten. Men det går att vända utvecklingen, menar forskare vid Malmö universitet i en ny bok.

Boken ”Att vända utvecklingen: från utsatta områden till trygghet och delaktighet” sammanfattar kunskap och erfarenheter kring utsatta områden som ett resultat av ett unikt forskningssamarbete mellan polismyndigheten och Malmö universitet. I boken förklarar forskarna hur utsatta områden kan förstås samt vad som behöver göras för att vända utvecklingen.

På rätt håll

Forskarna ser flera positiva utvecklingstendenser. Brottsligheten och otryggheten ökar inte. Tvärtom är den oförändrad eller under förbättring. Samtidigt som myndigheter och politiker har börjat ta problemen på allvar har polisen utvecklat en djupare förståelse och bättre arbetssätt. 

– Det är värt att betona att de kriminellt aktiva inte ens utgör en procent av de boende i dessa områden. Men de har stor påverkan. Här har en generation ungdomar växt upp med sämre förutsättningar i livet både ekonomiskt och socialt. Många upplever sig vara politiskt marginaliserade och för en mindre grupp pojkar och unga män har kriminalitet blivit ett alternativ, säger Stig Westerdahl, professor vid Malmö universitet och en av redaktörerna till boken. 

Forskarna skissar på tre olika framtidsscenarier i boken. Scenario ett är att det inte blir någon förändring alls, scenario två är att det blir sämre än idag och scenario tre är att utvecklingen vänds genom en lokal och nationell politisk satsning på polisiära och andra samhällsbyggande åtgärder. Risken för att situationen förvärras har ökat med den pågående coronakrisen. 

Vad funkar – och vad funkar inte?

Hur förverkligas då det tredje scenariot: att utvecklingen vänds? Forskarna talar om fyra nyckelord som en utgångspunkt för att vända utvecklingen: gränssättande, relationsskapande, samverkan och kunskapsbaserat. Det handlar om gränssättande från polis och andra myndigheter, relationsskapande för att skapa känsla av delaktighet och legitimitet, samverkan mellan myndigheter, befolkning och andra aktörer, och inte minst: kunskapsbaserat arbete. 

Ett exempel är alla de erfarenheter och den metodutveckling som nu sker inom polisens Operation Rimfrost i Malmö. Ett annat exempel är det brottsförebyggande arbete som bedrivs inom ramen för Effektiv samordning för trygghet (EST). 

– Satsningar sker redan i utsatta områden, men vi tar nästan aldrig reda på om det som görs får någon effekt. Vi menar att det är av stor vikt att utveckla och testa metoder lokalt, men det bör understödjas av integrerade insatser för utvärdering och forskning. Då kan vi lyfta erfarenheter som är positiva och sprida dem, säger Manne Gerell, universitetslektor vid Malmö universitet och en annan av bokens redaktörer.

Text: Ellen Albertsdottir

Om boken

Boken är resultatet av en nationell forskningscirkel och projekt som startade efter initiativ från Polismyndighetens Nationella operativa avdelningen (Noa) och Utvecklingscentrum Väst (UC-Väst). Forskningscirkels deltagare kom från olika delar av Polismyndigheten, kommuner, länsstyrelser, Brottsförebyggande rådet (Brå) och samordnades av forskare vid Malmö universitet.

Redaktörer för boken är forskarna Manne Gerell, Per Olof Hallin och Stig Westerdahl samt polisen Kim Nilvall. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har finansierat arbetet.