Ny modell ska ge hemlösa barnfamiljer en fast bostad

Över 15 000 barn i Sverige lever i hemlöshet och allt fler familjer drabbas. I Sverige har vi länge varit vana vid att se sociala problem som en orsak till hemlöshet. Det vi nu i allt större utsträckning ser är att människor utan annan problematik än en svag ekonomi drabbas av hemlöshet och att själva hemlösheten i sig leder till sociala problem som till exempel psykisk ohälsa.

Konsekvenserna är allvarliga: att inte ha ett stadigvarande hem begränsar barns möjlighet att:

• klara av skolan.
• ha en meningsfull fritid.
• skapa relationer.
• upprätthålla rutiner för mat, lek och vila.

En dålig start i livet minskar möjligheterna till god hälsa och arbete i vuxen ålder. Bostadskrisen i Sverige står i vägen för tillväxt och riskerar att cementera en negativ utveckling för individer, familjer och samhället.

Forskare söker lösningar för jämlika bostäder

I forskningsmiljön Studier i boende och välfärd samlas en rad forskare vid Malmö universitet från olika ämnesområden för att studera och hitta lösningar för en mer jämlik bostadsmarknad. Bostadskrisen är komplex och rymmer många frågor, alltifrån tillgång på bostäder och kommuners bostadsförsörjningsansvar, finansieringsmodeller, till trångboddhet, hemlöshet och vilka konsekvenser bostadskrisen har på befolkningens hälsa.

– Vi studerar, analyserar, delar kunskap och opinionsbildar, säger Martin Grander, som är föreståndare för forskningsmiljön Studier i boende och välfärd.

– Vi vill med vår forskning arbeta för en mer jämlik och socialt hållbar bostadsförsörjning i Sverige, säger han.

Samarbetar med en rad aktörer

I projektet Barns bostad först har forskarna samarbetat med Skåne Stadsmission, Rädda Barnen och AFRY. Dessutom har Malmö stad, Göteborg stad, privata och kommunala fastighetsägare, Kronofogdemyndigheten och Länsstyrelsen medverkat i projektet.

– Samverkan betyder förstås oerhört mycket. Jag är av uppfattningen att forskning inte ska bedrivas i elfenbenstorn utan bör alltid ha en strävan efter att göra skillnad i praktiken, och då är samverkan med aktörer som har praktisk och empirisk kunskap om fältet nödvändig. Jag tycker Barns bostad först är ett väldigt bra exempel på det, inte minst då vi nu ser förslaget tar praktiskt form och diskuteras i Malmö stad, säger Martin Grander.

Samverkan enda framkomliga vägen

Lena Wetterskog Sjöstedt är direktor på Skåne Stadsmission. Hon möter barnfamiljer som flyttar mellan tillfälliga boenden, människor som desperat söker tak över huvudet och människor som försöker få stöd och hjälp utan att lyckas hamna rätt i systemen.

– Mål 17 i Agenda 2030 är en nyckel för en hållbar utveckling i Malmö, Skåne, Sverige och världen. Vi ser samverkan mellan samhällets olika parter – idéburen verksamhet, näringsliv, offentlig sektor, politik och akademi – som enda framkomliga väg. Vi arbetar för ett samhälle där människor kan tillgodogöra sig sina rättigheter och utnyttja sin egenmakt. Därför behövs forskning kring vilka metoder och tillvägagångssätt som faktiskt ger den effekten och därför behöver dessa områden ständigt beforskas, säger Lena Wetterskog Sjöstedt.

Ny modell färdig att använda

Projektet Barns bostad först slutredovisades till Vinnova i augusti 2020 med förslag på lösningar både på kort och lång sikt. På kort sikt föreslogs att alla barnfamiljer i hemlöshet skulle garanteras en bostad från dag ett och under tre månader med individuellt anpassat stöd med målet att familjerna efter tre månader har en långsiktigt hållbar boendelösning. På lång sikt föreslogs en socialt hållbar bostadspolitik med ett politiskt ramverk som ser bostaden som en social rättighet.

Barns bostad först bygger på den beprövade modellen Bostad först, och går ut på att ge förtur till hemlösa barnfamiljer. Genom ett förstahandskontrakt samt individuellt anpassat stöd och kontakt med berörda sociala parter, ska hemlösa barnfamiljer få en fast bostad och ett tryggare liv.

– Modellen är färdig att implementeras inom ramen för svensk lagstiftning, givet att finansiering finns, säger Martin Grander.

– Inom områdena bostadsutveckling och socialt arbete vid Malmö universitet finns modiga forskare som ifrågasätter systemen och olika förhållningssätt. Det behövs för att vi ska komma vidare med alla barns rätt till en bostad. Därför känns det extra roligt att gå in i detta tillsammans, säger Lena Wetterskog Sjöstedt.

Malmö stad vill titta närmare på modellen

Nu har arbetsmarknads- och socialnämnden i Malmö stad beslutat att titta närmare på modellen för att motverka hemlöshet bland barnfamiljer.

– Vi vill få olika intressenter och samhällsaktörer att prova modellen. För satsningen behövs förstahandskontrakt hos en fastighetsägare som godkänner försörjningsstöd som inkomst. Och så behöver vi hitta finansiering för våra stödinsatser för eget boende, säger Lena Wetterskog Sjöstedt.

– Genom Barns bostad först kan Malmö stad nu visa att man är beredd att göra en social investering för nästa generation, tillägger hon.

Om Skåne Stadsmission startar en verksamhet enligt Barns bostad först kan Malmö stads roll i projektet exempelvis vara att i samarbete med aktörerna erbjuda arbetsmarknadsinsatser till deltagande familjer.