En dryg månad har gått sedan Malmö skakades av våldsamma upplopp. Nu vill forskare vid Malmö universitet gå på djupet med händelserna. "Det är vår skyldighet", säger Laid Bouakaz som själv var på plats under de dramatiska dygnen i augusti.

Den 26 augusti nekas provokatören Dan Park tillstånd för en islamkritisk manifestation i Malmö. Två dagar senare stoppas Rasmus Paludan, ledare för det högerextrema partiet Stram kurs i Danmark, vid den svenska gränsen. Vid Stortorget bränns Koranen och i utkanten av Rosengård sparkas en koran omkring på marken. Händelser som får hundratals människor att ta sig ut på gatorna. En av dem är Laid Bouakaz, forskare i pedagogik vid Malmö universitet.

– Det som slog mig var att det pågick en massa samtal i grupper där folk försökte förstå det som hände. Imamer försökte svara på frågor, unga försökte lugna andra unga medan ett fåtal ungdomar var våldsamma, säger Laid Bouakaz som också dokumenterade händelserna på film.

Vill förstå och lära

Han menar att det var uppenbart att många av de unga som var ute på gatorna saknade grundläggande förståelse för demokratiska principer. Nu vill han och kollegan Anders Jakobsson, professor i utbildningsvetenskap, starta ett nytt forskarnätverk för att förstå och lära av det som hände.

– Vi som universitet måste delta och intressera oss för det som händer i staden om vi ska kunna utveckla ny kunskap. Om inte Malmö universitet kan ta sig an detta då vet vi inte vem som kan göra det. Vi som skolforskare har också en viktig roll att spela inte minst för att lärare ska få kunskap och verktyg för att våga behandla frågor om demokrati och yttrandefrihet i skolan, säger Anders Jakobsson.

Nu tar båda forskarna initiativ till ett nytt nätverk där forskare över ämnesgränserna kan stråla samman. En första träff sker den 8 oktober och nu hoppas Laid Bouakaz och Anders Jakobsson att fler forskare ansluter sig till nätverket.

– Ofta jobbar vi i stuprör. Det här är en möjlighet för kriminologer, sociologer, pedagoger och forskare från andra ämnesområden att mötas och börja samarbeta över gränserna. Vi vänder oss inte bara till forskare verksamma vid Malmö universitet, säger Anders Jakobsson.

Nav för forskning

Båda pratar om vikten att förstå de mekanismer och processor som ledde fram till våldsamheterna i Malmö ur olika perspektiv. Vad var det som gjorde att reaktionerna blev så kraftiga? Hur kan företrädare för skolan, polisen och andra myndigheter få verktyg för att hantera och förebygga liknande situationer igen?

– Ofta importeras modeller och metoder från USA och andra länder men det finns mycket vi kan lära oss här på plats i Malmö. Staden är och kan bli ett ännu större nav för forskning bidrar med lösningar på komplexa samhällsproblem både här och i resten av Sverige, säger Laid Bouakaz.

Text: Jessica Bloem

Läs mer: Debattinlägg av forskarna i Sydsvenskan