Det statliga museet om Förintelsen gick Malmö förbi och likaså har staden gått miste om Rörelsernas museum, vilket riskerar att skapa ett tomrum. Det menar flera forskare vid Malmö universitet som nu vill skapa ett nav för forskning om och med muntlig historia; ett perspektiv på historia som har en lång och internationellt uppmärksammad stark ställning vid lärosätet.

Ett nytt forskarnätverk för muntlig historia inom Malmö universitet byggs nu upp på initativ av institutionen Samhälle, kultur och identitet. Tillsammans med litterturvetaren Annika Olsson från K3 arrangerar historikerna Mats Greiff, Robert Nilsson Mohammadi och Malin Thor Tureby en första digital träff fredag 5 februari där ett 30-tal forskare från universitetets olika delar deltar. En av världens ledande muntliga historiker, Henry Greenspan, är inbjuden som talare.

– Henry Greenspans metod och tankar om bibehållna konversationer och om att forska genom att lära tillsammans med människor har inspirerat oss som tagit initiativ till nätverket. Greenspans metod leder till en forskningsprocess som syftar till att skapa en delad och fördjupad kunskap och förståelse om det förflutna, säger Malin Thor Tureby, professor i historia, som även vill framhålla att Malmö universitet har en lång och unik tradition av att arbeta med muntlig historia som initiativtagarna vill vi bygga vidare på.

Byggde upp historieämnet

Professor Mats Greiff, som arbetat med muntlig historia under större delen av sin forskarbana, var med om att bygga upp historieämnet vid den nystartade Malmö högskola år 2000.

– Redan från början bestämde vi oss för att muntlig historia skulle vara en profil inte bara i forskning utan i all historie- och historielärarutbildning eftersom detta perspektiv inkluderar icke-akademiker i produktionen av ny kunskap med historiska perspektiv. På så sätt knöts historiestudenter och -lärare samman med Malmös befolkning och det akademiska elfenbenstornet kunde ifrågasättas.

Det nystartade nätverket vid Malmö universitet bygger även vidare på det arbete som initierades av docent Annika Olsson när hon tillsammans med Malin Thor Tureby fick forskningsinitieringsmedel av Riksbankens Jubileumsfond för att grunda nätverket Oral History i Sverige (OHIS) under tidigt 2010-tal. Det nya initiativet bygger såeldes vidare på ett arbete som drivits under flera decennier av de fyra initiativtagarna.

Ett arbetsrum för muntlig historia

Dessutom finns även tankar om att nätverket kan förvalta och bygga vidare på det arbete som initierades av Rörelsernas museum.

– Rörelsernas museum lämnar flera tomrum efter sig. Vid museet utforskades på unika sätt hur representanter för underordnade grupper kan bli aktiva i skapandet av kunskap om historien och samhället, något som svarar väl mot de behov som satts upp av både kulturarvssektorn och av forskningspolitiken. Verksamheten följdes med stor uppmärksamhet av forskare och kulturarvsinstitutioner runtom hela världen, säger Robert Nilsson Mohammadi som efter att han avslutat sin tjänst som projektledare för muntlig historia vid Rörelsernas museum arbetar som historiker vid Malmö universitet.

Tillsammans med andra forskare i Sverige och Kanada, Malmöbaserade kulturarbetare, civilsamhällesaktörer i Malmö och – tills det stängdes ned – Rörelsernas museum driver Robert Nilsson Mohammadi det RJ-finansierade projektet Malmö Life Stories Project.

Projektet går ut på att undersöka hur levnadsberättelser från Malmöbor med erfarenheter av rasism kan användas för att utveckla berättelserna om Malmö. Projektet utforskar samskapandets politik, etik, praktik och teori. Ett mål är att forskare och aktörer utanför forskarsamhället tillsammans skapar en forskningsinfrastruktur i form av ett arbetsrum för muntlig historia.