Ny forskning visar på en risk för att socialsekreterares kunskap om utsatta barn och unga hamnar i skymundan när kommuner arbetar i projektform. Därför är det viktigt att ge plats åt yrkesgrupper inom välfärden att lära av varandra.

Lärare, socialsekreterare och poliser är exempel på yrkesgrupper med mycket erfarenhet. Den professionella kunskapen beskrivs ofta som "tyst kunskap" som sitter i ryggmärgen men som sällan uttalas och är svår att dokumentera.

Forskning vid Malmö universitet och Lunds universitet visar att denna form av kunskap kan få minskad betydelse i samverkansprojekt. I avhandlingen Evidence, expertise and 'other' knowledge – governing welfare collaboration undersöker statsvetaren Josef Chaib vilket utrymme olika former av kunskap får i kommunala samverkansprojekt.

– Inom välfärdssektorn ses samverkan som ett sätt att komma bort från stuprörsproblematiken för att lösa olika typer av problem, säger Josef Chaib, doktorand vid institutionen för globala politiska studier vid Malmö universitet.

Samarbete kring barn och unga

För att ta reda på vad som händer med olika kunskapstyper i samverkansprojekt följde han under fyra års tid en samverkansorganisation, som drivs i samarbete mellan två skånska kommuner. Det rör sig om en permanent organisation som samarbetar kring utsatta barn och unga inom socialtjänsten.

– Barn och unga är en målgrupp som står i centrum för välfärden och därför var det intressant att studera den här organisationen.

Avhandlingen är en etnografisk studie som bygger på observationer, intervjuer och dokumentstudier som ger en djupare förståelse för hur olika kunskapsformer tar plats i samverkansprojekt. Studien visar att olika typer av kunskap har stor betydelse för beslutsfattandet.

Professionellt utbyte

Ofta är det forskare som förmedlar expertkunskap inom samverkansprojekt. Forskningsbaserade verktyg är exempel på standardiserad kunskap. Expertkunskap och standardiserad kunskap är ofta lättare att dokumentera jämfört med den professionella kunskapen. Av de tre kunskapsformerna hade den professionella kunskapen som exempelvis socialsekreterare och kuratorer besitter en mer undanskymd roll. Även om de forskningsbaserade verktyg som användes för att göra bedömningar av normbrytande beteende var viktiga räckte de inte till.

– Den professionella kunskapen var mindre framträdande i organisationen, men visade sig vara väldigt viktig för exempelvis förskollärare och socialsekreterare som samverkade kring hur de skulle upptäcka och hantera normbrytande beteende bland små barn. De träffades regelbundet för att utbyta erfarenheter mer informellt, säger Josef Chaib.

Ta vara på all kunskap

Avhandlingen ingår i ett forskningsprojekt som finansieras av Vetenskapsrådet där forskarna studerar samverkan inom offentlig förvaltning. Mats Freds avhandling Projectfication: the Trojan horse of local government visade att en växande andel projekt kan leda till ökad byråkratisering. Josef Chaibs forskning visar på en risk för att välfärden missar viktiga erfarenheter från socialsekreterare om deras kunskap inte tas tillvara i samverkansprojekt.

– Det är viktigt att inse att det inte går att organisera bort olika roller, kompetenser och perspektiv. Olika yrkesgrupper måste få utrymme att mötas för att skapa en bättre samverkan, säger Josef Chaib.

Text: Petra Olsson

Disputation

Josef Chaib lägger fram sin avhandling den 12 oktober

Ladda ner avhandlingen här