Det är oroligt i Ryssland. Detta efter att oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj återvänt till Moskva och gripits – idag väntar rättegång. I samband med att han återvände till Ryssland publicerade hans team också en avslöjande film om Putins påkostade palats på Youtube.

I filmen uppmanar Navalnyj ryssarna att gå ut på gatorna i protest vilket de också har gjort.

Men vad betyder demonstrationerna och vad kan de leda till?

Professor Bo Petersson är tillsammans med Karina Vamling verksamhetsledare vid forskningsplattformen Russia and the Caucasus Regional Research (RUCARR) vid Malmö universitet och följer förstås händelserna i Ryssland. Han skriver också en bok om grunderna för Putins legitimitet vilken kommer att ges ut i vinter.

Är demonstrationerna till stöd för Navalnyj eller i protest mot Putin?
– Både och, men det handlar mer om missnöje riktat mot Putin än stöd för Navalnyj. Navalnyj är egentligen inte så populär som person. Många tycker att han är publicitetstörstande och i höstas trodde så många som en tredjedel av ryssarna att attentatet mot Navalnyj var påhittat. Men behandlingen av honom tycks uppröra allt fler och nu är han en samlande gestalt för missnöjet.

Vad handlar missnöjet om?
Det är många faktorer som har samlats på hög. Coronasmittan har inte hanterats så bra i Ryssland. Putin har varit ganska passiv och kom ut på banan först när ryssarna var först med vaccinet, Sputnik V, och med massvaccineringar. Enligt den officiella statistiken såg det ändå länge ut som att Ryssland klarat sig relativt bra i internationell jämförelse: ungefär 720 00 döda i dagsläget är ett förfärligt högt antal, men sett till antal per 100 000 är dödstalen mindre än hälften av Sveriges. Nu verkar det dock som att den officiella statistiken är missvisande och endast en tredjedel av alla dödsfall har rapporterats in.

Det handlar också om ett senkommet missnöje med förändringarna av konstitutionen från i fjol, framför allt den förändring som gör det möjligt för Putin att sitta kvar som president till 2036.

Det är mycket ved som har samlats på brasan och man kan säga att gripandet av Navalnyj och Navalnyjs nyligen släppta film om Putins enorma rikedom och maktmissbruk har blivit en tändande gnista.

  Bo Petersson, professor vid Malmö universitet

Är protesterna ett hot mot Putin?
– Det är inte ett hot mot Putin i det omedelbara perspektivet. I så fall är det ett långt farväl. Han kan som sagt sitta kvar på presidentposten till 2036, om han så önskar och folket väljer om honom 2024 och 2030. Men en förutsättning för att han kan göra det är att han har en utbredd legitimitet. Det är den som naggas i kanten om demonstrationer över hela landet blir ett stående inslag varje söndag. Det är inte positivt för regimen. Men många räknar med att det kommer klinga av, så som skedde under de omfattande protesterna 2011 och 2012, efter valfusket och den fiffiga växeln på presidentposten mellan Medvedev och Putin.

Hur ser stödet ut för Putin idag?
Enligt de månadsmätningar som finns, de senast publicerade från november, ligger han fortfarande på 65 procent. Det är höga siffror i internationell jämförelse. Det spelar förstås in att opinionsundersökningen görs i en icke-demokratisk kontext. Men även givet det har dessa mätningar gjorts i över tjugo år och det går att se variationer över tid. Efter annekteringen av Krim låg Putin en bra bit över 80 procent. Men han har även legat under 60 procent, så det har varit värre för honom.

Vad utmärker Navalnyj jämfört med andra ryska oppositionspolitiker?
– Det finns ingen tidigare oppositionspolitiker som gjort sig ett namn på det här sättet. I kraft av sitt mästarhandlag med sociala medier representerar han en helt ny typ av politiker. Den enda jämförelse som kommer för mig, och inga jämförelser i övrigt, är Donald Trump. De är båda mästare på att hantera sociala medier på sitt sätt. Navalnys avslöjande film om Putins palats har på ett par veckor passerat 100 miljoner visningar på Youtube. Navalnyj har främst använt just Youtube och han talar till den yngre generationen, som Putin inte når fram till.

När du nyligen intervjuades av Expressen TV lyfte du fram toaborsten som symbol bland demonstranterna. Vad handlar det om?
Toaborsten är en blinkning till att Putins toaborstar i det påkostade palatset kostade sextusen kronor styck. Det är en symbol som är väldigt kraftfull, som når fram till folk och gör dem upprörda.

På motsvarande sätt blev den gula plastankan en symbol efter att Navalnyj avslöjat att den tidigare premiärministern, och innan dess presidenten, Medvedev på sin luxuösa egendom låtit bygga ett påkostat hus till sjöns änder – och detta i ett land där ungefär 20 miljoner beräknas leva under existensminimum. 

Auktoritära regimer kan inte försvara sig mot satir. Humor är inte deras starka sida, därför är den satiriska blinkningen ett så verksamt vapen. De maktlösas makt om man så vill.

Bo Petersson, professor Malmö universitet

Vad tror du protesterna kommer leda till? 
Det är svårt att sia om. Det finns ett starkt drag hos Putin att han vill framstå som folkets man – i mångt och mycket är han en populist. Han vill inte framstå som folkets förtryckare, då får han svårt att bli omvald, med mindre än att repressionen trappas upp, och det är oftast en väldigt kostsam lösning. Därför har jag svårt att se att man förlitar sig på enbart repressiva lösningar som till exempel Kina använt sig av. Det som skulle kunna hända är att han finner någon sorts avledningsmanöver. Det beror också på om protesterna fortsätter eller klingar av. Och jag tror att det senare är vad regimen hoppas på, att folk helt enkelt ska tröttna, så som skedde efter 2011 och 2012 års protester.

Text: Ellen Albertsdottir

Bo Petersson intervjuad i media