Fem stora samhällsutmaningar är fokus för den forsknings- och innovationspolitiska propositionen som nu ska ligga till grund för Sveriges forskningspolitik de kommande åren. ”Flera av de områden som pekas ut ligger i linje med Malmö universitets profil”, säger rektor Kerstin Tham.

Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning, och Ibrahim Baylan, näringsminister, presenterade regeringens planerade satsningar på forskning och innovation under en pressträff på torsdagen. Båda ministrarna betonade att behovet av forskning, innovation och ny kunskap är större än någonsin i spåren av den pågående coronapandemin.

Satsningarna i propositionen fokuserar på fem huvudsakliga samhällsutmaningar:

  • Klimat och hälsa
  • Hälsa och välfärd
  • Digitalisering
  • Demokratiskt och starkt samhälle
  • Kompetensförsörjning och arbetsliv

– När det gäller klimat och miljö har Malmö universitet stark forskning om hållbara städer och hållbar samhällsplanering. Inom områden som rör folkhälsa och prevention har vi också viktig forskning, bland annat ett projekt i Lindängen i Malmö som rör jämlik hälsa och diabetesprevention, säger Kerstin Tham, rektor.

Akademisk frihet och samhällsnytta

Även de övriga områdena har stark bäring på Malmö universitet, inte minst kompetensförsörjning och arbetsliv där regeringen kommer att sätta tydliga mål för hur många som ska examineras inom skola och vård. Satsningar på forskarskolor för lärare kommer att utökas samtidigt som den praktiknära forskningen om skolan som hittills varit en försöksverksamhet, nu permanentas.

Förutom satsningarna på särskilda fokusområden vill regeringen också ändra i högskolelagen så att den tydligare värnar akademisk frihet och fri forskning vid landets lärosäten. Dessutom ska vikten av samverkan och att lärosätenas kunskap kommer till nytta i samhället, också tydliggöras i lagen.

– Det är bra samhällsnyttan lyfts fram så tydligt och att den inte bara kopplas till teknik och naturvetenskap. Regeringen har lyckats konkretisera de viktiga samhällsutmaningar vi står inför på ett bra sätt som också öppnar upp stora möjligheter för forskningen vid Malmö universitet, säger Kerstin Tham och får medhåll av Thomas Arnebrant, vicerektor för forskning och forskarutbildning.

– Eftersom många satsningar kommer att ske via utlysningar behöver vi nu jobba för att säkerställa vår konkurrenskraft. I den nya modellen för resursfördelning, som i propositionen föreslås träda i kraft 2023, poängteras också vikten av att identifiera styrkeområden eller profiler. Det anknyter till rekommendationerna i ERA-utvärderingen och utifrån dessa förutsättningar är arbetet med uppföljningen av ERA19 nu en ännu mera angelägen fråga, säger han.

Balans mellan forskning och utbildning

När det gäller den kanske viktigaste frågan för Malmö universitet, den aviserade ökningen av forskningsanslaget, anger inte propositionen hur fördelningen mellan lärosätena kommer att se ut. Det kommer att specificeras i regeringens regleringsbrev för Malmö universitet nästa budgetår.

– Det finns en intention att förbättra balansen mellan utbildning och forskning och troligtvis kommer Malmö universitet att jämföras inom gruppen Nya universitet. Inom denna gruppering har Malmö universitet en större obalans än övriga, samtidigt som vi har en god forskningsproduktion, vilket bådar gott, säger Kerstin Tham.

Text: Jessica Bloem

 

Läs också Kerstin Thams debattinlägg i Sydsvenskan 11/11.

Forskning, frihet, framtid

Forsknings- och innovationspropositionen Forskning, frihet, framtid, pekar ut riktningen för svensk forskningspolitik för åren 2021–2024. 

Läs hela propositionen.