Malmö universitet är med i ett angeläget samarbetsprojekt där kommunala och fristående skolor i Skåne bjudits in. Det rör praktiknära forskning där skolans frågor är utgångspunkten. Det handlar om att få skolan att vila på vetenskaplig grund så som primärsjukvården gjort i årtionden.

— Ytterst handlar om det om skolans kunskapsbehov och hur vi gör när vi samverkar kring forskning och utbildning, säger Anders Linde-Laursen, dekan vid Fakulteten för lärande och samhälle, LS.
Skolan måste stärkas så att barn och unga rustas med den kunskap de behöver i ett samhälle i stor förändring.  

Stärka den vetenskapliga basen

För att stimulera den praktiknära forskningen ingår Malmö universitet, Fakulteten för lärande och
samhälle, i ett femårigt regeringsuppdrag kallat ULF, utbildning, lärande och forskning. Universiteten i Uppsala, Karlstad, Göteborg och Umeå har fått huvuduppdragen av regeringen att under 2017-2021 bedriva en försöksverksamhet kring praktiknära forskning. Alltså vad händer i klassrummet och hur få till lärande och undervisning som är vetenskapligt förankrad? Malmö universitet är knutet till Uppsala tillsammans med åtta andra lärosäten. Vad det handlar om är att utveckla och pröva modeller för långsiktig samverkan mellan universitet och högskolor och skolor kring just praktiknära forskning. Målet är att stärka den vetenskapliga basen i skolan och i lärar- och förskollärarutbildningen. De tre benen är forskning, skola och lärarutbildning.

—Visionen för ULF är att om 20 år så är praktiknära forskning grunden för den professionella yrkesutövningen i både skola och lärarutbildning, säger Margareta Serder, vicedekan och ansvarig för samverkansfrågorna på LS.

—Så fungerar det inom primärvården och så måste det på sikt också fungera i skolan och på lärarutbildning, fortsätter Anders Linde-Laursen. De frågor som väcks ute i skolan måste kunna forskas om. Kunskap om lärande och undervisning måste vila på vetenskaplig grund. Som lärare behöver du fortsätta att utbilda dig och skolverksamheten kräver på sikt forskarutbildade lärare som driver skolutveckling.

—Det handlar även om att i större utsträckning ge möjligheter att engagera lärarutbildningens forskare för skolans frågor, säger Margareta Serder. En utgångspunkt kan vara de frågor/problem som vaskas fram i de kvalitetsutvärderingar som skolorna är ålagda att göra.  

Än så länge är ULF projektet i Skåne  och västra Blekinge i ett tidigt utvecklingsstadium. Både privata och kommunala skolor har bjudits in till en första workshop i början av januari på Malmö universitet för att diskutera samverkansmodeller. Alla lärosäten i den s.k. Uppsalanoden ska sedan under våren ge en ”avsiktsförklaring” vart de är på väg och hur lärosätena kan lära av varandra.

Just nu är vi inne i en fas där vi lägger rälsen och kör tåget samtidigt

Margareta Serder

Självfallet är ULF projektet, där regeringen hittills anslagit 100 miljoner, inte det enda samverkansprojektet med skolan.
— Vid sidan av ULF-avtal finns initiativ som Samverkan för bästa skola, verksamhetsförlagd utbildning, arbetsintegrerad lärarutbildning och mycket mer, säger Anders Linde-Laursen. Från min horisont borde det nationella professionsprogrammet knyta ihop allt detta. Efter att Björn Åstrands utredning kom har diskussionen vilat. Jag tror det är viktigt att återuppväcka den under 2019.
Så sent som i våras kom även t.ex. enmansutredaren Cecilia Christerssons betänkande kring praktiknära forskning. Den föreslog bland annat just särskilda samverkanstjänster på lärosätena så att forskare kommer ut i skolan och att framtida lärare och förskollärare får kunskap i forskningsmetodik.

— I regeringsuppdraget ULF talas om en 20-års horisont, fortsätter Anders Linde Laursen. Ska vi skapa hållbara strukturer och modeller för praktiknära forskning så räcker 100 miljoner inte långt. Det måste till årliga tillskott i kommande budgetpropositioner. 

Text: Helena Smitt