Mellan 2017 och 2020 har antalet skjutningar i Malmö visat på en tydligt nedåtgående trend. ”Det ser väldigt bra ut i Malmö just nu. Det krävs dock mer data för att vi med säkerhet ska kunna säga att det beror på projektet Sluta skjut”, säger Anna-Karin Ivert, kriminolog vid Malmö universitet.

En ny utvärdering av pilotprojektet Sluta skjut som genomförts i samverkan mellan Malmö stad, Polismyndigheten och Kriminalvården har nu presenterats. Malmö är den första svenska stad som implementerat projektet som följts av forskare vid Malmö universitet.

– Den nedåtgående trenden när det gäller antalet skjutningar i Malmö har funnits i flera år, även innan Sluta skjut infördes. Vi har tittat närmare på om projektet har bidragit ytterligare till den positiva utvecklingen, säger Anna-Karin Ivert som arbetat med utvärderingen tillsammans med Caroline Mellgren vid institutionen för kriminologi på uppdrag av Brottsförebyggande rådet, BRÅ.

Det ser väldigt bra ut i Malmö just nu jämfört med många andra städer

Anna-Karin Ivert, kriminolog vid Malmö universitet

Forskarna har undersökt om det dödliga och grova våldet, i form av skjutningar och sprängningar, förändrats över tid i Malmö och i relation till andra brottstyper. Jämförelser har också gjorts med andra städer i Sverige där strategin inte tillämpats, som Stockholm, Göteborg och Uppsala. Innan Sluta skjut inleddes i Malmö hade var antalet skjutningar uppe i 97. Samma siffra efter undersökningsperiodens slut var 52.

– Det ser väldigt bra ut i Malmö just nu jämfört med många andra städer och utvecklingen på riksnivå. Något har alltså hänt men vi kan inte med säkerhet slå fast att den positiva utvecklingen beror på eller har förstärkts av Sluta skjut. För det krävs mer data och längre uppföljningsperioder. Det är trots allt relativt få händelser och stora variationer mellan månader, säger Anna-Karin Ivert.

Även om det behövs mer underlag för att kunna dra säkra slutsatser om Sluta skjuts effekter på det grova våldet i Malmö så ser hon andra fördelar.

– Det brottsförebyggande arbetet har tydliga mål och är organiserat mot de grovt kriminella grupperna i staden. Dessutom samarbetar polisen, kriminalvården och socialtjänsten och är överens om vad som ska göras. Det har sannolikt en positiv effekt på det brottsförebyggande arbetet.

Det behövs mer forskning om polisens arbetssätt

Caroline Mellgren, kriminolog vid Malmö universitet

I USA har strategin Group Violence Intervention (GVI) som projektet bygger på, gett goda resultat mot grovt våld och dödsskjutningar. Forskarna har tidigare utvärderat hur modellen skulle kunna implementeras i fler svenska städer. I slutet av förra året beslutades att projektet förlängs i Malmö fram till 2023.

– Vi konstaterar att modellen har kunnat anpassas till svenska förhållanden. Lärdomarna från Malmö är dock viktiga att ha med sig till de städer och kommuner som vill införa strategin. Det är viktigt att ha en tydlig plan för uppföljning och utvärdering efter hand, säger Caroline Mellgren.

Den nya utvärderingen presenterades under onsdagen under ett presseminarium där bland andra justitieminister Morgan Johansson deltog. Resultaten hittills är en bra grund att stå på, menar Caroline Mellgren.

– Det behövs mer forskning och Malmö har tagit ett viktigt steg mot ett mer kunskapsbaserat arbetssätt. Sluta skjut bör fortsätta att följas för att se om det finns långsiktiga effekter på brottsligheten som inte syns än.

Text: Jessica Bloem