Digitaliseringen förändrar våra liv och flera försöker förstå på vilket sätt. Men när det kommer till de allra yngsta är kunskapen nästan obefintlig. Ett nytt forskningsprojekt vill ändra på den saken.

Digitala medier får ett allt större genomslag också i små barns liv. Det är känt, men hur vet forskarna inte. Faktum är att det finns väldigt lite kunskap, de yngsta barnens användning är en blind fläck på den vetenskapliga kartan.
– Vi hoppas att vår forskning ska öka kunskapen om dagens barndom och föräldraskap. Vad innebär det att växa upp i ett digitalt mediesamhälle? Vi vill också få bättre insikt i komplexa processer där digitala medier vävs samman, förhandlas eller ifrågasätts i familjers vardagsliv, säger Ulrika Sjöberg, biträdande professor vid Institutionen för konst, kultur och kommunikation.
Projektet är ett forskningssamarbete mellan Malmö och Lunds universitet samt Högskolan Halmstad. Med finansiering från Vetenskapsrådet ska forskarna under de närmaste fyra åren utröna hur digitala medier införlivas i noll till treåringars liv, liksom vad den nya teknologin betyder för barnen och modernt familjeliv.

Från främmande föremål till meningsskapare

För att ro uppgiften i land kommer de göra ”hemma hos-forskning”, det vill säga följa flera barnfamiljer i deras hemmiljö vid ett antal besök. På så sätt kan forskarna kartlägga ”medieekologin” och få koll på medievanorna i en familjekontext, hur medieteknologin tillskrivs mening i hemmet och hur barnen introduceras till och tillägnar sig ny medieteknologi.
Forskarna kommer att betrakta medierna som ett föremål som kommer in i hemmet och som barnet tämjer, tar kontroll över och gör till sin egen. De vill också få en grundläggande förståelse för hur både små barn och föräldrar förhåller sig till ny medieteknologi i vardagen.

Vill inte bidra med pekpinnar, ”dagens debatt onyanserad”

– Utöver den statistik som finns om små barns användning av digitala medier behöver vi veta mer om vad som finns bakom dessa siffror. Medieanvändningen sker inte i ett vakuum utan i olika sammanhang, omgivna av värderingar och normer vad gäller, till exempel, en god barndom och föräldraskap. Projektet gör det möjligt för oss att få inblick i små barns familjeliv som i sin tur måste förstås utifrån det omgivna samhället. På så vis lyfts såväl barns likheter som olikheter fram, säger Sjöberg.
Ett annat viktigt syfte med projektet är att ge viktiga kunskapsbidrag till policyutveckling rörande förskolebarns digitala kompetenser. Det finns ett kunskapsgap mellan det som händer i förskoleverksamheter och barns användning av digitala medier i hemmet.
Forskarna vill också bidra med metodutveckling för hur man överhuvudtaget ska studera noll till treåringar. Det är nämligen ganska sällsynt att studera små barn på det här sättet.
En orsak är att det är svårt, vilket gör att många duckar för uppgiften. Forskarsamhället behöver därför metoder och praxis för hur man bäst kan gå till väga. Det kan handla om allt från etiska dilemman, som hur man inhämtar de små barnens medgivande, till hur man ska hantera återupprepande inställda träffar på grund av sjuka barn eller syskon.

Text: Charlotte Löndahl Bechmann och Kristina Lindgärde