I en feministisk studie lyfter forskaren Anna Maria Hellborg fram de ojämställda ekonomiska villkoren för kvinnliga respektive manliga elitidrottare. En orättvisa som staten indirekt bidrar till genom att inte ställa större krav på Riksidrottsförbundet, menar hon.

– Jämställdhet är särskilt viktigt inom idrott där utövarna oftast delas upp i kön, och där manliga respektive kvinnlig idrott redan från början värderas olika, säger Anna Maria Hellborg.

I en ny avhandling har Anna-Maria Hellborg, doktorand vid Institutionen för idrottsvetenskap vid Malmö universitet, intresserat sig för de ekonomiska villkoren för elitidrottare ur ett jämställdhetsperspektiv. Genom att intervjua företrädare för fyra olika specialidrottsförbund och läsa deras respektive tidskrifter har hon undersökt fyra olika sporter: curling, golf, fotboll och ridsport.
– Jag ville att sporterna skulle vara så olika som möjligt men ändå ha vissa gemensamma nämnare. Alla är olympiska och den svenska eliten tillhör även världseliten, säger Anna Maria Hellborg.
Däremot har hon inte intervjuat utövarna. Utgångspunkten är hur idrottsförbunden själva redovisar elitidrottarnas ekonomiska villkor. Anna Maria Hellborg har undersökt den ekonomiska strukturen runt elitidrottaren och varifrån hen får sin inkomst.

Har läst samtliga förbundstidningar

Fotboll valde hon för att det är den största sporten, curling är liten men framgångsrik, golf ger både män och kvinnor möjlighet att tjäna stora pengar, ridsporten är den enda som är könsmixad.
Anna Maria Hellborg har läst och tolkat allt i tidskrifterna som på något sätt beskrev de ekonomiska villkoren. Det kan handla om prispengar, vilka som får stöd att delta i ett VM, vad som varit en viktig fråga inom just den sporten, eller hur föräldraskap går att kombinera med en elitsatsning.

–  Jag har också tittat på hur män och kvinnor framställs i förhållande till ekonomiska villkor, vem som behöver arbeta vid sidan om, vem som kan leva lyxliv.

Man kan inte gömma sig bakom marknaden


Anna Maria Hellborg

Enligt Anna Maria Hellborgs undersökning är alla de fyra sporterna mer eller mindre ojämställda, men det kan te sig olika för att sporterna är olika och inte verkar under samma villkor vad gäller storlek, sponsorer, prispengar och anslag.
– Det är bara kvinnor som får frågan hur de ska kunna kombinera sin idrott med att de fått barn. Och hästhoppning, som är den mest kommersiella ridsporten, är mansdominerad trots att det är mycket fler kvinnor som rider totalt sett, säger Anna Maria Hellborg.

Hänvisar till marknadskrafterna

Förbunden är medvetna om skillnaderna, och tidskrifterna beskriver också en svårare ekonomisk situation för kvinnorna. Men särskilt inom fotbollen förklarar man detta med att det är marknadskrafterna som styr. Herrfotboll är helt enkelt mer kommersiellt gångbar. Kvinnor beskrivs  ibland som gnälliga och krävande i fotbollens tidskrift.
– Man kan inte gömma sig bakom marknaden. Den påverkas av våra attityder. Lika gärna som att hänvisa till en marknadslogik skulle man kunna tillämpa en jämställdhetslogik. Man skulle kunna hänvisa till ”statliga värderingar” istället, säger Anna Maria Hellborg som tycker att staten skulle ställa större krav på Riksidrottsförbundet.

–  RF ansvarar för att idrottsutövande ska vara lika för alla, men staten lägger sig inte i hur de olika specialförbunden fördelar medlen vidare. Det innebär att mäns elitidrott prioriteras som mer värdefull. RF fullföljer inte sitt uppdrag och staten bidrar till att det inte är jämställt genom att inte ställa krav, säger Anna Maria Hellborg.

Text: Magnus Jando

 



"Godispengar” eller ”överdådig lyx” – om elitidrott, ekonomi och jämställdhet. Anna-Maria Hellborg försvarar sin avhandling den 8 mars kl 13.15. Orkanen, sal D138, Nordenskiöldsgatan 10.