Artificiell intelligens har pekats ut som en av lösningarna på flera samhällsfrågor, bland annat pandemin. Men vad innebär AI och autonoma system för samhälle och individ? Paul Davidsson och Michael Strange har beviljats anslag för undersöka detta.

Anslag för att rekrytera en biträdande universitetslektor och en doktorand har tilldelats Paul Davidsson, professor vid Fakulteten för teknik och samhälle, för forskning om sociala simuleringar. Anslaget kommer från forskningsprogrammet WASP-HS som är initierat av Wallenbergstiftelserna. Det är en guldrusch just nu, och många vill passa på, menar Michael Strange, docent vid Fakulteten för kultur och samhälle, som fått motsvarande anslag. Här ska AI och hälsa studeras, sett i ljuset av pandemin.

Mänskligt beteende

Det som artificiell intelligens tillför simuleringsmodeller, som är något Paul Davidsson jobbat med i över tjugo år, är att få de simulerade individerna att bete sig som människor skulle ha betett sig i en given situation, utifrån sina individuella förutsättningar. Det handlar också om att kombinera olika simuleringsmodeller för ett mer robust resultat.

– För att kunna erbjuda ett bra stöd till beslutsfattare behöver vi titta på olika modeller samtidig för att belysa frågan ur flera olika synvinklar, säger Paul Davidsson, professor vid Fakulteten för teknik och samhälle och föreståndare för forskningscentrumet Internet of Things and People.

Nyligen har Paul Davidsson i skarpt läge medverkat i simuleringsexperiment på hur många procent som behövde använda en covid-app för att den skulle vara meningsfull i smittspårning. Det är exempel på en frågeställning som simuleringsmodeller kan hjälpa till med att besvara.

–  Beslutsfattare kan överväga fördelar och nackdelar med möjliga åtgärder innan de genomförs genom att titta på olika scenarier i simuleringsverktyg. Det kan till exempel handla om hur man ska göra för att minska transporterna i en stad. Även komplexa system som har med mänskligt beteende att göra kan undersökas i denna typ av simuleringsverktyg, säger Paul Davidsson.

AI – på gott och ont

Den pågående pandemin kan öka acceptansen för övervakning och brott mot den personliga integriteten, menar å andra sidan Michael Strange. För att kombinera privat hälsodata, som till exempel samlas in av smittspårande appar, med artificiell intelligens och autonoma system, kan innebära stora risker för både samhälle och individ. Men det finns även mängder med fördelar med AI, menar Strange, och i forskningen ska det undersökas hur sjukvården kan dra nytta av dessa.

– Precis som vid all utveckling är det dock viktigt att vi förstår vad vi gör. Artificiell intelligens har en så grundläggande del i att förändra oss som samhälle och art, och trots det diskuterar vi så lite vad det innebär och vad vi vill ha det till, säger Michael Strange.

Få företag i Europa är dock särskilt framgångsrika inom detta område, och här vill Michael Strange också se ett ökat kunskapsutbyte mellan forskningen och näringslivet.

Men eftersom det inte är så i dag, skickas vår personliga information, insamlat av appar som bland annat mäter hur vi rör oss, vad vi äter och hur vårt sociala nätverk ser ut, till länder utanför Europa.  Var för sig säger det inte så mycket, men när den detaljerade informationen processas kan långdragna slutsatser dras.

–  Vad innebär detta för Sverige, för svensk demokrati och för vårt välfärdssystem? Våra beslutsfattare saknar verktygen för att hantera vad som händer just nu. Bara ett fåtal personer i Silicon Valley förstår det här och vad som är på väg att hända, säger Michael Strange.

Text: Ellen Albertsdottir

Fakta: Om anslagen

Totalt har 11 forskningsinitiativ vid 9 universitet beviljats anslag av forskningsprogrammet WASP-HS. Även Chalmers, Göteborgs universitet, KTH, Lunds universitet, SLU, Stockholm universitet, Umeå universitet och Uppsala universitet har beviljats anslag i utlysningen. Förutom Malmö universitet är det endast Uppsala som beviljats två anslag. 

Anslagen finansierar två biträdande lektorer och två doktorander totalt. Malmö universitet medfinansierar genom att finansiera ytterligare två doktorander. Alla fyra doktorander kommer ingå i WASP-HS forskarskola, men också dra nytta av den forskning inom området som redan bedrivs vid Malmö universitet. Till exempel PHED – Precision Health and Everyday Democracy och Internet of Things and People.

Båda anslagen löper över fem år.

WASP-HS är initierat av Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse och Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond och omfattar totalt 660 miljoner kronor under tio år. Programmet ska framför allt analysera etiska, ekonomiska, arbetsmarknadsmässiga, sociala och juridiska aspekter av det pågående teknikskiftet i samhället.

Läs mer om forskningen