Medan politiken i Storbritannien är uttalat fientlig mot papperslösa, motiveras utvisningar i Sverige med ett humanitärt språkbruk. Men en jämförelse mellan de båda länderna visar att skillnaderna har minskat.

I avhandlingen ”The politics of undocumented migrant childhoods: Agency, Rights, Vulnerability” har Jacob Lind jämfört situationen för papperslösa barn och familjer i Malmö och Birmingham.

"Ogästvänlig miljö"

I Storbritannien har under många år sjukvården och sociala myndigheter samarbetat tätt med gränspolisen. Även banker, hyresvärdar och arbetsgivare med flera kan bli straffade enligt lag om de har papperslösa personer som kunder, hyresgäster eller anställda.

Medan syftet i Storbritannien har varit att skapa en ”ogästvänlig miljö” (”hostile environment”) för att få papperslösa personer att lämna landet, är detta inte lika uttalat i Sverige. Här motiveras istället utvisningar med att det är för personens eget bästa.

– Det påstås till exempel i statliga utredningar att det är en humanitär insats att deportera personer. I Sverige säger vi ”det är för ditt eget bästa som du ska åka hem”, säger Jacob Lind.

Men Sverige och Storbritannien har närmat sig varandra under senare år, menar han. I Sverige skedde skiftet 2016 då den tillfälliga migrationslagen kom som försvårade för papperslösa och andra migranter. Sedan dess har även polisens befogenheter utökats och gränspolisen fått mer resurser.  

Rättigheter som politiskt slagfält

Den 1 januari 2020 blev barnkonventionen lag i Sverige, vilket lyfts fram som en seger i många sammanhang. Men Jacob Lind visar i sin forskning hur det inte går att ta för givet att detta endast får som effekt att barns rättigheter stärks i vårt samhälle.

Rättigheter är ett i grunden politiskt koncept, som kan mobiliseras för olika agendor, menar Jacob Lind. Ett exempel är när socialförvaltningen samlat in adresser till papperslösa familjer för att tillgodose barns rättigheter, som försörjningsstöd. Men när socialförvaltningen sedan skickar dessa adresser till polisen bidrar det till barnens utvisning.

– Det behövs starkare ”brandväggar” mellan olika myndigheter eller verksamheter och gränspolisen. Utan fungerande brandväggar undermineras lagstadgade rättigheter för papperslösa, så som rätten till skola och vård, säger Jacob Lind.

Föräldrar demoniseras

Jacob Linds forskning visar också hur barnrättsargument kan mobiliseras på ett sätt som försvårar papperslösa barns vardagsliv. Enligt barnkonventionen får barn inte diskrimineras på grund av sina föräldrars handlingar eller situation.

– Principen är bra i grund och botten, men i den svenska debatten om papperslösa vänds detta ofta till en demonisering av föräldraskapet. Staten anser att föräldrar är oansvariga som låter barnen leva i papperslöshet, medan föräldrarna istället anser att det är svenska staten som är orsaken till barnens utsatthet då de inte ger dem uppehållstillstånd, säger Jacob Lind.

Enligt Jacob Lind behöver barns rättigheter sättas in i sitt sammanhang så att barn och vuxnas ömsesidiga beroende lyfts fram. Annars riskerar barns rättigheter att framhävas på bekostnad av andra grupper, och det drabbar både vuxna och barn.

– Skeva resonemang utifrån barns rättigheter kan utnyttjas för olika agendor som skapar mer utsatthet hos barn. Det hjälper alltså inte att bara vifta med barnkonventionen, gör bara som det står här och så blir det bra, säger Jacob Lind.

Han lyfter vikten av att problematisera och reflektera, särskilt riktar han sig då till alla som vill främja barns livsvillkor:

– De behöver problematisera hur olika sätt att tolka och använda barns rättigheter kan motivera argument och handlingar som går stick i stäv med andra typer av rättigheter. De måste reflektera över hur dessa handlingar och argument sedan kan bemötas utan att de bara faller tillbaka till förenklade resonemang om hur barnkonventionen bör implementeras.

Normaliserad utveckling

Jacob Lind vänder sig också mot uppfattningen som ibland vädras i debatten att neddragningen av välfärd gentemot utsatta grupper som papperslösa skulle innebära att det finns ”mer över” till majoritetssamhället. Han håller inte heller med om att ”hårdare” tag gentemot utsatta grupper ger ökad trygghet.

– Forskning visar snarare att det då blir normaliserat, så välfärden stramas åt för majoritetssamhället och att fler grupper drabbas av polisens utökade befogenheter. Situationen för papperslösa är inget undantag, utan genom att studera detta är det möjligt att se tydliga tendenser till råare utveckling i samhället i stort, säger Jacob Lind.

Text: Ellen Albertsdottir

Fakta: Öppet brev till regeringen

Tio EU-länder har lovat att tillsammans ta emot omkring 400 hemlösa barn flyktinglägret Moria på grekiska ön Lesbos som nyligen brann ned till grunden. Sverige är inte ett av dem.  Över 150 svenska forskare, däribland Jacob Lind, krävde nyligen i ett öppet brev att regeringen ändrar sig.