Å ena sidan hemmakontor, å andra sidan trångboddhet. Samtidigt som vikten av ett gott hem blivit större har också boendet blivit mer ojämlikt, menar Tapio Salonen och Martin Grander, som analyserat bostadsfrågan under pandemin.

”Corona är inte ett jämlikt virus”, skriver de båda forskarna i en ny artikel utgiven av myndigheten Delegationen mot segregation (Delmos), ”snarare blottlägger det djupgående klyftor i samhällsstrukturen”. I artikeln har de sammanfattat en del av den forskning som de båda bedriver om ojämlikhet i boendet.

Coronapandemin har riktat ljuset mot den egna bostaden, och vikten av ett gott hem när alltfler tillbringar alltmer tid hemma.

– Olika kriser har olika förlopp. Det specifika med coronakrisen är betoningen av hemmets betydelse. Hemmet har fått en renässans. Köerna på Bauhaus har aldrig varit längre och fritidshusen går som smör i solsken. Det är den ena sidan. Men vi är mer intresserade av den andra sidan, säger Tapio Salonen, professor i socialt arbete.

Dubbel utsatthet

I våras skapade smittspridningen i Järvaområdet i Stockholm stora rubriker. Stockholms stad gick ut med en bred informationskampanj. Men handlade det om att invånarna här inte förstod budskapet om social distansering? Var bristen verkligen enbart information?

Nej, det är ett förenklat resonemang, menar de båda forskarna. Att både bo trångt och sakna möjlighet att jobba hemma, eller ens anpassa sina arbetstider för att undvika rusningstid i kollektivtrafiken, gör utsattheten vid en pandemi dubbel.

– Diskussionen kom att handla om etnicitet och språksvårigheter, inte om hur trångt många bor och vad det får för konsekvenser. Invånare i dessa områden har dessutom ofta samhällsviktiga yrken och måste ta sig till jobbet, säger Martin Grander, bostadsforskare och föreståndare för forskningsmiljön Studier i boende och välfärd.

Bättre för fler, men också ökad ojämlikhet

Under de två senaste decennierna har trångboddheten ökat i Sverige, främst bland familjer med låga inkomster och nyanlända. Coronapandemin understryker riskerna. Andelen fall av covid-19 är som högst i de mest trångbodda bostadsområdena.

Forskarnas medverkan i Delmos artikelserie har därför inspirerat till en ny studie om trångboddhet i Malmö. De ska göra intervjustudier kombinerat med statistik, och studien är den första i sitt slag på över tjugo år.

– Statistiken talar sitt krassa språk. Trångboddheten minskade under ett antal år, men sedan har detta vänt. Under 2000-talet, som är en paradoxal tid då de allra flesta hushåll har fått det bättre, har ojämlikheten ökat. Så vi behöver en översyn av trångboddheten, säger Tapio Salonen.

Studien om trångboddhet startar nu och pågår fram till sommaren.

Text: Ellen Albertsdottir

Forskarnas 5 förslag för ökad jämlikhet och minskad segregation i boendet

  1. Reformera bostadsbidraget – anpassa det till boendekostnader, villkor och utsatta målgrupper.
  2. Se över trångboddhetsnormen – den nuvarande oklara situationen kring vad som ska räknas som en minsta godtagbar boendenorm leder till oklarheter och godtycke.
  3. Underlätta etablering in på boendemarknaden – bostadsbrist och striktare regler för att få en bostad har gjort det svårt för framför allt unga och nyanlända.
  4. Värna den billiga hyresrätten – nyproduktion är dyrt och lägenheter som ökar i hyra på grund av ”överrenovering” försvinner oåterkalleligt från lågprissegmentet.
  5. Återupprätta neutraliteten mellan upplåtelseformerna – de som äger sitt boende gynnas genom olika avdrag och avvecklad fastighetsskatt.

Om Delmos artikelserie

Med start den 16 november och fram till jul kommer Delegationen mot segregation (Delmos) publicera två artiklar i veckan om covid-19 och segregation. Artikelserien är skriven av forskare och myndigheter på uppdrag av Delmos, och berör områden som påverkar hur segregationen utvecklas: bostad, arbetsmarknad, utbildning, hälsa, demokrati samt brottslighet. De fick även i uppdrag att ge förslag på åtgärder som krävs för att inte segregationen ska öka som en följd av pandemin. Tapio Salonens och Martin Granders artikel är utgiven som nummer två i artikelserien. 

– I ett tidigt skede av coronapandemin kunde myndigheten se vikten av att följa utvecklingen utifrån ett segregationsperspektiv. Vår förhoppning är att artikelserien kan bidra till att skapa en samhällelig beredskap i att hantera de negativa konsekvenserna pandemin kan komma att få på segregation, säger Jesper Bornlinder Thiborg, analytiker på Delmos. 

Delmos uppdrag är att bidra till att minska och motverka segregation i samhället och förbättra situationen i socioekonomiskt utsatta områden.

Läs mer om Delmos