Narkotikaförsäljningen pågår idag både på gatan och på digitala plattformar. ”Vi vet väldigt lite om den digitala försäljningen och priset säger mycket om hur handeln fungerar”, säger Kim Moeller, forskare vid Malmö universitet.

Gatuförsäljningen av narkotika är välkänd och har pågått under lång tid. En allt större del av handeln har dock successivt flyttat till så kallade kryptomarknader, men också sociala medier. Kunskapen om hur de digitala marknaderna fungerar är begränsad.

– Priset är viktigt eftersom det säger en hel del om både säljare och köpare, säger Kim Moeller, kriminolog som tillsammans med forskarkollegorna Rasmus Munksgaard och Jakob Demant, kartlagt priser på tre olika plattformar: en av de största kryptomarknaderna i Sverige har jämförts med Facebook och traditionell gatuförsäljning.

– Vilka sociala medier som används för droghandel ser lite olika ut i olika länder. I Sverige är Facebook den primära plattformen. Handel på kryptomarknader kräver att både säljare och köpare har grundläggande kunskaper om kryptoteknik och handel med bitcoins, så tröskeln är högre, säger Kim Moeller.

Genom att gå med i olika grupper på Facebook och studera annonser om droger på kryptomarknaden och sedan jämföra med polisens prisdata från 2018 över gatuförsäljning, har forskarna kunnat bilda sig en uppfattning om prissättningen på de vanligaste drogerna som läggs ut till försäljning: cannabis, hasch och kokain.

Fler frågor för framtida forskning

En av de viktigaste faktorerna som brukar styra priset är kopplingen mellan pris och risk där kryptomarknaden generellt uppfattas som säkrare av både köpare och säljare. Trots detta visar resultaten av studien att lägre risk inte nödvändigtvis ger lägre pris. Drogpriserna på de digitala plattformarna och priserna ”på gatan” ligger på ungefär samma nivå. Undantaget är kokain som i studien var något dyrare på Facebook än övriga plattformar.

– Resultaten öppnar upp för fler frågor för framtida forskning. Det kan vara så att säljare på digitala plattformar har hittat sätt att till och med tjäna mer än gatuförsäljarna genom att erbjuda säkrare, bekvämare och snabbare transaktioner där parterna inte behöver mötas fysiskt, säger Kim Moeller.

Narkotikahandeln på sociala medier riskerar att växa eftersom den erbjuder ett mer lättillgängligt alternativ till både kryptomarknader och gatuförsäljningen, tror forskarna. Polisens data bör därför även fortsättningsvis kompletteras med studier av alla tre marknader parallellt, menar de.

­–Vad vi känner till så finns det inga andra studier som jämför olika drogmarknader inom samma land. Våra resultat visar dock att det är möjligt att få fram data från digitala marknader som kan bidra till en bättre helhetsbild av hur narkotikahandeln i stort fungerar, säger Kim Moeller.

Text: Jessica Bloem och Hanna Svederborn

Om forskaren och studien

Kim Moeller, docent i kriminologi, Malmö universitet, intresserar sig för olika aspekter av narkotikahandel, både i Sverige och internationellt. Han forskar just nu om marknaden för syntetiska opioder, till exempel fentanyl, i Sverige. Han har också studerat hur ägare till så kallade coffee shops i Amsterdam förhåller sig till polis och rättsväsende.

Studien ovan, Illicit drug prices and quantity discounts: A comparison between a cryptomarket, social media, and police data, är publicerad I International Journal of Drug Policy och är ett samarbete med Rasmus Munksgaard, doktorand i kriminologi, Université de Montréal och Jakob Demant, lektor i sociologi Köpenhamns universitet.