Tandvården minskar på användningen av antibiotika

– Man ska inte ge antibiotika för säkerhets skull. Det ska finnas en tydlig indikation på att det behövs, och dessutom ska vi motverka antibiotikaresistens, säger övertandläkaren Bengt Götrick.

Han är docent i farmakologi vid Malmö universitet och engagerad i Tandvårds-Strama. Gruppen är en del av nätverket Nationella Strama som verkar för en rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens.

Förebyggande och till riskpatienter

Inom tandvården ges antibiotika på två huvudsakliga indikationer: dels som förebyggande vid vissa ingrepp i munhålan och till vissa riskpatienter, dels vid behandling av infektion i munhålan. Tandläkares förskrivning av antibiotika står för cirka sju procent av all antibiotika uthämtad på svenska apotek. För att minska antibiotikaanvändningen inom tandvården gav Läkemedelsverket Tandvårds-Strama uppdraget att formulera riktlinjer för antibiotikaprofylax och antibiotikabehandling inom tandvården. Riktlinjerna publicerades 2012 respektive 2014.

– Tidigare fanns det många olika uppfattningar om vilka patienter som skulle betraktas som riskpatienter. Vi kunde i Tandvårds-Strama konstatera att det saknades evidens för antibiotikaprofylax till flera av de patientgrupper som tidigare rutinmässigt fått antibiotika, säger Bengt Götrick.

Enligt nuvarande riktlinjer ska antibiotikaprofylax begränsas till ett fåtal odontologiska ingrepp och till ett fåtal riskgrupper, som patienter med ett gravt nedsatt immunförsvar eller cancerpatienter som fått högdosstrålning motkäkbenet. Nu rekommenderas inte längre antibiotikaprofylax rutinmässigt vid risk för infektion av hjärtklaffar (endokardit), som är ett allvarligt tillstånd.

I en nyligen publicerad studie, där Bengt Götrick är en av författarna, konstateras att det inte skett någon ökning i Sverige av antalet fall av endokardit orsakade av munhålebakterier efter att de nya riktlinjerna för antibiotikaprofylax började tillämpas.

Stor studie av patienter som skulle få tandimplantat

Tillsammans med andra tandläkare har han nyligen avslutat en studie av 475 patienter som skulle behandlas med tandimplantat. Här finns en risk att om patienten drabbas av infektion i samband med ingreppet så kan implantatet lossna. Inför implantatoperationen fick hälften av patienterna antibiotika, hälften en placebotablett.

– Det gick inte fler implantat förlorade i gruppen som fick placebo än i gruppen som fick antibiotika. Slutsatsen är att man inte behöver ge antibiotikaprofylax vid implantatoperationer, säger Bengt Götrick.

Orsaken till infektionen behöver tas bort

Infektion i munhålan utgår för det mesta från en infekterad tand. Enligt Bengt Götrick behövs antibiotika oftast inte vid dessa tillstånd. Istället är det orsaken till infektionen som ska tas bort, antingen genom att dra ut tanden eller genom att rensa ut den infekterade pulpan och rotfylla tanden.

– En infekterad tandpulpa kan inte läka ut, oavsett om man ger antibiotika eller ej, säger Bengt Götrick.

Däremot kan det vara motiverat att ge antibiotika om infektion från en tandspridits ut i käkbenet, vilket oftast visar sig genom en svullnad i munnen. Detta är tecken på att infektionen gått utanför rotkanalen och ut i vävnaden. Har patienten dessutom ett påverkat allmäntillstånd, till exempel feber, och vid svullnad i ansiktet eller ner mot halsen så är det viktigt att ge antibiotika.

Sedan de nuvarande riktlinjerna publicerades har tandläkares förskrivning av antibiotika minskat med cirka 30 procent. Men fortfarande skrivs det ut mest i Skåne: dubbelt så mycket som i Västerbotten och 40 procent mer än i Västra Götaland.

– Vi har jobbat med detta i flera år och har informerat och utbildat tandläkare i Skåne. Förskrivningen minskar visserligen, men det gör den även i andra regioner. Fortfarande ligger i tandläkarna i Skåne i topp, säger Bengt Götrick.

Text Magnus Jando

Artikeln publicerades ursprungligen i Vetenskap & hälsas temanummer om munhälsa