Behovet att alltid prestera på topp är en stor källa till stress och ohälsa bland svenska ungdomar. Samtidigt saknar ungdomarna strategier för att hantera känslor kopplade till misslyckande. Det visar en ny forskningsrapport från Malmö universitet.

– I våra samtal med ungdomar beskriver de situationer i skolan där man jämför sig med sina klasskompisar eller att presentationer och redovisningar kan framkalla ångest. Skolrelaterad stress handlar om krav som att prestera bra i skolan men också om att skapa och upprätthålla goda relationer, säger Lisa Hellström, forskare vid Institutionen Skolutveckling och Ledarskap på Malmö universitet.

Rapporten ingår i forskningsprojektet ”Att skapa goda livsfärdigheter bland unga” och är gjord i samarbete med Karlstads universitet och Länsförsäkringar. I rapporten intervjuas både ungdomar och personer som jobbar med barn och unga inom olika verksamheter.

Svårt att hantera obekväma känslor

I intervjuerna bekräftar de vuxna att många unga har höga prestationskrav men också att det finns en förväntan om att livet alltid ska vara på topp. Det innebär också att fallet blir högt när de unga möter motgångar.

– Känslor som uppstår i situationer där man upplever misslyckande och motgång blir någonting som den unga vill snabbt ska försvinna. Unga upplevs sakna strategier för att kunna hantera dessa obekväma känslor på ett adekvat sätt. Det handlar om att rusta sin egen motståndskraft men också ett behov av mer närvarande vuxna och kunskap om vart man kan vända sig för att få hjälp, säger Lisa Hellström.

Unga behöver kunskap om vad som skiljer psykisk ohälsa från normala känsloyttringar och förstå att det är okej att känna ilska, obehag och sorg.

Lisa Hellström

Enligt forskningsrapporten kan en anledning till den ökade andelen unga som rapporterar psykisk ohälsa vara att tröskeln för att må dåligt har blivit lägre, men också att stigmat till viss del har minskat.

– Med en föreställning om att livet alltid ska vara på topp är det lätt att varje “negativ” känsla tolkas som psykisk ohälsa som de unga till varje pris vill ska försvinna. Unga idag inkluderar också mer i begreppet psykisk ohälsa. Det handlar om allt från svårigheter att gå till skolan till obehagliga känslor kopplat till prestationer och relationer i skolan, säger Lisa Hellström.

Viktigt att möta de ungas oro på rätt sätt

Rapporten visar att det finns ett behov att öka kunskapen om psykisk ohälsa både bland unga och vuxna. För de vuxna handlar det om att utveckla kunskap om hur man kan möta ungas oro på ett bra och respektfullt sätt.

– Stigma kopplat till psykisk ohälsa kan leda till att många unga inte berättar om de mår dåligt eller att de undviker att söka hjälp. Här kan man fundera kring möjligheter för yrkesverksamma vuxna att genomföra fler uppsökande eller obligatoriska insatser på gruppnivå som är mindre utpekande för individen, säger Lisa Hellström.

– Samtidigt behöver unga kunskap om vad som skiljer psykisk ohälsa från normala känsloyttringar och förstå att det är okej att känna ilska, obehag och sorg, säger Lisa Hellström.

Text: Anna Dahlbeck

Fakta

Rapporten är ett samarbete mellan Malmö universitet, Karlstads universitet och Länsförsäkringar. I samband med rapporten togs även en kartläggningsrapport fram där stiftelsen Mind också deltagit. Kartläggningen tar upp insatser som görs i Sverige och internationellt för att främja psykiskt välbefinnande bland unga. Utifrån kartläggningen listas även rekommendationer för att främja barn och ungas psykiska hälsa.

Här kan du läsa rapporten "Det är lite mer så här mainstream att ha psykisk ohälsa": Samtal om ungas behov och livsfärdigheter. 

Här finns kartläggningsrapporten "Att främja hälsa och förebygga ohälsa bland ungdomar: En nationell och internationell kartläggning över initiativ och insatser".