Socialt arbete är både en vetenskaplig disciplin, ett utbildningsområde och en profession. Klassiska välfärdsfrågor som fattigdom, hemlöshet och social ohälsa samsas här sida vid sida med ett starkt fokus på frågor som rör barn, familj, åldrande, funktionshinder och missbruk.

Utbildning på Socialt arbete

Institutionen för socialt arbete ger utbildning på grund- och avancerad nivå. Du kan studera inom ramen för något av våra utbildningsprogram på grundnivå, men också på någon av våra masterprogram eller många fristående kurser inom socialt arbete, handikapp- och rehabiliteringsvetenskap och socialpsykiatri.

Forskningsmiljö på Socialt arbete 

Vid Institutionen för socialt arbete bedrivs forskning inom en rad olika områden som rör frågor kring sociala problem och socialt förändringsarbete. Det handlar om forskning kring individer och grupper men också om hur sociala förhållanden hanteras i ett välfärdsperspektiv. 

Forskningsfält

Vi bedriver forskning inom sju olika huvudområden. Här finns många forskningsprojekt som finansieras externt av forskningsråd, kommuner, landsting och myndigheter men också mycket forskning som finansieras internt. Det publiceras årligen ett stort antal böcker, internationella artiklar, rapporter och bokkapitel inom varje forskningsfält. Många av forskarna är också mycket aktiva i samhällsdebatten inom sina respektive forskningsområden.   

Barn/ungdomar/familjer

Forskningen handlar om barn, unga, familjer och föräldraskap i det (post)moderna samhället vilket bär med sig en särskild komplexitet och sårbarheter. Bland annat fokuserar vi på barns och familjers livsvillkor i såväl individuellt som strukturellt utmanande situationer, ungdomars vardagsliv med ett särskilt fokus på identitetsfrågor och motstånd, familjepolitik och förutsättningar för föräldraskap samt samarbete mellan aktörer som är involverade inom barnomsorg.

Funktionshinder och rehabilitering

I samhället finns strukturer, institutioner och maktordningar som påverkar livsvillkor i olika livssituationer. En funktionsnedsättning kan leda till funktionshinder vilket utmanar möjligheterna till deltagande, medborgarskap och jämlik hälsa. Det individuella stödets utformning, social och fysisk tillgänglighet, professionellas kunskapsbas, utbildning och arbete är några faktorer som har betydelse för att kunna uppnå jämlika livsvillkor. Annat som inverkar är normer, socialpolitik, sociala rörelser, individens och närståendes aktörskap. En viktig uppgift för funktionshinderforskningen är att analysera interaktionen mellan individ och samhälle såsom samspelet mellan välfärdsstat, civilsamhälle och personer med funktionsnedsättning. Funktionshinderforskningen vid Institutionen för socialt arbete är mångvetenskaplig med det samhälls- och beteendevetenskapliga området som bas och bedrivs av forskare och doktorander.

Centrala teman för funktionshinder och rehabilitering

Förändringar i välfärdsstatens organisering och professioner 
Socialpolitiska insatser, samverkan mellan olika samhällsaktörer och professioner studeras.

Civilsamhället och participatorisk forskning
Frågeställningar och forskning kring inflytande, delaktighet och egenorganisering för personer med funktionsnedsättningar. Forskningen bedrivs i samarbete med bland annat funktionshinderrörelsen.

Högre utbildning och arbete
Möjligheter och hinder som personer med funktionsnedsättningar möter inom högre utbildning och arbetsliv.

Vardagens praktiker 
Individers erfarenheter av föräldraskap och vardagsliv samt sociala aspekter av att använda assistans och tekniska hjälpmedel.

Kroppen
Idéer om kroppen och dess materialitet kopplat till normalitet och synliga och/eller dolda funktionsnedsättningar.

Intersektionella perspektiv
Hur olika maktordningar som exempelvis kön, klass, ålder, sexualitet och etnicitet samverkar med funktionshinder.

Socialpsykatri

Socialpsykiatri är ett flervetenskapligt huvudområde. Forskning inom detta fält utgår ifrån ett flertal forskningstraditioner såsom socialt arbete, återhämtningsinriktad psykiatri, kulturell psykiatri, sociologisk socialpsykiatri, samt fenomenologisk psykiatri. Syftet med forskning av olika fenomen inom socialpsykiatrin är att avtäcka meningen med psykisk ohälsa i dess sociala kontext och relatera dessa resultat till diskussioner kring etik, nosologi, social kognition, återhämtning, social utsatthet, stigma, välfärdsstrukturer, epidemiologi, prevention, missbruk, migration, kultur, samhälle samt människans villkor. 

För att tydliggöra och tematisera sociala faktorers relation till brukarnas egna perspektiv av psykiska ohälsa, social utsatthet och mening av återhämtning är kvalitativa forskningsansatser dominerande inom socialpsykiatrisk forskning. Även statistiska undersökningar lyfts fram för att belysa särskilda gruppers utsatthet för psykisk ohälsa och social utsatthet. Inom socialpsykiatrisk forskning förhåller man sig med andra ord kritisk till de vetenskapliga och filosofiska metodernas (saknas ett ord?) respektive begränsning.

Pågående forskningsprojekt inom socialpsykatri

Social kognition och fenomenologisk psykiatri

Socialpsykiatri som humanvetenskap och återhämtningsinriktat arbete

Pågående forskningsprojekt inom övriga teman

Rejected bodies. Participation and Exclusion in Mainstream Physical Education, Grade 9, From a (Dis)ability and Gender Perspective

Tillgänglighetens motstånd. Vardagliga avsteg från spatial och social framkomlighet för personer med funktionsnedsättningar

 

Missbruk och beroende

Bruk och missbruk av droger – alkohol och narkotika – är en viktig forskningsinriktning vid Institutionen för socialt arbete. Forskningen handlar om de problem som kan uppstå till följd av drog(miss)bruk, såväl för individer (enskilda droganvändare och deras närstående) som för samhället. Samhällets kontroll-, stöd- och vårdsystem står också i centrum.

Den mesta forskningen fokuserar på illegal narkotika, men forskning om alkohol förekommer också. Några områden har belysts i ett flertal projekt. Det gäller framför allt: 

  • Livsvillkor, livsstilar och risktagande bland personer med narkotikaproblem 
  • Sociala och medicinska problem samt dödlighet bland personer som injicerar narkotika
  • Missbruks- och beroendevård inom socialtjänst och sjukvård
  • Narkotikapolitik i Sverige och internationellt.

Bruk, missbruk och beroende av droger behöver analyseras ur ett socialt perspektiv och relateras till sociala, kulturella och politiska faktorer på olika nivåer. I vår forskning analyseras bland annat konsekvenserna av individualisering, medikalisering och ekonomisering, såväl för enskilda människor som för vårdsystemet och narkotikapolitiken.

Forskningen bygger ofta på ett aktörsperspektiv, där individernas motiv för drogbruket och drogernas olika funktioner och användningsområden står i centrum. Vi arbetar med både kvalitativa och kvantitativa metoder (intervjuer, enkäter, register, etnografi). I projekten samarbetar vi gärna med praktiker, brukarorganisationer och personer med egna drogerfarenheter. 

Sexualitetsstudier

Forskningen berör bland annat ämnen som prostitution och internationell sexhandel, homosexualitet, hiv och hiv-prevention, kvinnlig omskärelse och andra genitala ingrepp, ungdom och sexualitet, sexuella dysfunktioner, funktionsnedsättning och sexualitet, religion och sexualitet, etniska relationer och sexualitet samt pornografi.

Forskningen införlivar aktuella frågor om hur mångkultur, transnationalitet och globalisering inverkar på sexualitetens område. Fenomen som digitalisering och sociala medier spelar också en allt större roll för sexualitetens uttryck.

Forskarna inom fältet har bakgrund i samhällsvetenskapliga ämnen (som socialt arbete, sociologi, antropologi), humaniora (som filmvetenskap) och klinisk inriktning (som medicinskt vetenskapsområde). Mycket av forskningen har en socialkonstruktivistisk ansats – det vill säga, utgår ifrån att sexualiteten formas av sociala villkor och de kulturella sammanhang människor lever inom – men också biologiska perspektiv har sin plats i denna tvärvetenskapliga forskningsmiljö.

Pågående forskningsprojekt

Kvinnlig omskärelse och sexualitet

Legal hantering i Sverige av misstänkta könsstympningsfall

Män, maskulinitet, religion och sexualitet

Oklara sexuella situationer: Om unga människors resonemang kring samtycke och gränsdragningar i sexuella möten 

Forskningscentrum

Centrum för sexologi och sexualitetsstudier bedriver flervetenskaplig forskning om sexualitet utifrån samhällsvetenskapliga, humanistiska, medicinska och kliniska perspektiv.

Centrum för sexologi och sexualitetsstudier

Socialt arbete i migrationskontext

Forskning om migration vid Institutionen för socialt arbete handlar om att förstå migranters livsvillkor och aktörskap i relation till välfärds- och kontrollsystem. Metodologiskt är den största delen av forskningen kvalitativ och består av intervjuer, observationer och studier av dokument. I den meningen lyfts migranters röster fram. Nedan ges exempel på olika forskningsteman som bedrivs:

  • Att navigera genom livet i möten med myndigheter och kontrollsystem (såväl de som fått uppehållstillstånd som ”väntande” och ”papperslösa”).
  • Fokus på boende. Framförallt HVB för ”ensamkommande”, men också eget boende.
  • Upplevelser av att vara lyssnad på och upplevelser av tillit i förhållande till myndighetspersoner eller personal på boenden.
  • Upprätthållande och skapande av gemenskaper.
  • Hur makt- och kontrollsystem opererar och får konkreta effekter för människors vardagsliv.
  • Hur motstånd kan organiseras och utövas gentemot makt och kontrollsystem.
  • Social mobilisering.
  • Rasism och diskriminering.
  • Diskurser om migranter.
  • Social rättvisa respektive orättvisa.

En stor del av forskningen handlar om unga människor och deras aktörskap, men på institutionen finns även forskning om äldre migranters livsvillkor. 

Pågående forskningsprojekt

Framväxten av parallella världar: islamisk integrationspolicy i det mångkulturella samhället

Islamisk familjerådgivning

Forskningscentrum 

Malmö Institute for Studies of Migration, Diversity and Welfare (MIM) är ett internationellt forskningscentrum med en tvärvetenskaplig profil och stark internationell närvaro.

Malmö Institute for Studies of Migration, Diversity and Welfare

 

Strukturell och ekosocial ojämlikhet

Forskningen rör frågor på gränssnitten mellan välfärds- och fattigdomsfrågor, socialpolitik, boende och bostadsmarknad, arbetsliv och arbetsmarknad samt migrationsregimer. Intresset är riktat mot ojämlika villkor och förutsättningar samt prekaritet. Här ingår även ett intresse för ekosocial ojämlikhet som gäller välfärds- och resursfördelningsfrågors samband med inte endast sociala utan även ekologiska och fysiska dimensioner av hållbarhet.

Välfärdsstudier

Välfärdspolitiken ställs inför nya utmaningar som tar sig uttryck i växande sociala obalanser. Nya produktionsmönster, ny teknologi och ökad kapitalrörlighet har förändrat tidigare arbetsmarknadsrelationer och sociala riskbilder. Samtidigt blir de ekonomisk-politiska styrmedel för sysselsättning och offentlig verksamhet, som utvecklades under decennier med reglerade kapitalmarknader och stora industriföretag med fast nationell förankring, allt mindre funktionsdugliga. Traditionell keynesiansk efterfrågestimulerande politik biter inte lika effektivt på fattigdomsfickor och kronisk arbetslöshet. Inte heller ger trygghetssystem som är uppbyggda kring en norm om lång och säker anställning ett effektivt försäkringsskydd på en mera individualiserad arbetsmarknad. Denna arbetsmarknad kännetecknas av både fler kortvariga och projektbetonade anställningar och stigande kompetenskrav. Fler som inte motsvarar kraven och uppdaterar sina kvalifikationer riskerar att utsättas för ökade arbetslöshetsrisker. Hög ekonomisk tillväxt är inte heller en lika självklar garanti mot arbetslöshet och låga inkomster om undersysselsättning och inkomstotrygghet i stor utsträckning bottnar i en obalans mellan arbetskraftens kvalifikationer och företagens efterfrågan. 

Den välfärdspolitiska forskningen vid institutionen strävar efter ett helhetsgrepp där individer i olika åldrar och från olika socioekonomiska förhållanden synliggörs i mötet med etablerade välfärdsinstitutioner. Ungas möjligheter och övergången skola arbetsliv upptar stort intresse. I olika projekt lyfts allt från problem med växande ohälsa till tillkortakommanden inom yrkesutbildningssystemet. 

Pågående forskningsprojekt

Perspektiv på socialpedagogiska insatser i social yrkespraktik

Samverkansplattform 

Institutet för hållbar stadsutveckling (ISU) är en samverkansplattform som är med och gör Malmö mer hållbart. Vi stöder och initierar samverkan mellan Malmö stad och Malmö universitet, för att bli starka inom kunskap och lärande för hållbar stadsutveckling.

Läs mer om Institutet för hållbar stadsutveckling (ISU) 

 

 

 

Åldrande

Forskningen handlar om livsvillkoren för äldre och organisering av såväl traditionella som nya former av äldreomsorg i kölvattnet av demografiska förändringar och ökande skillnader i sociala villkor och livslängd. Forskningen rör även omstrukturering av välfärdsstaten och ökande beroende av teknologisk infrastruktur som till exempel digitalisering.

Forskarutbildning

En stor del av forskningen vid Fakulteten för hälsa och samhälle är tvärvetenskaplig, vilket öppnar upp för nya spännande forskningsområden utanför de traditionella ämnesuppdelningarna mellan medicin och samhällsvetenskap.

Samarbeta med oss

Vår forskning bedrivs och utvecklas i nära samarbete med lokala aktörer, nationella organisationer och myndigheter samt internationella samarbetspartners. Här bedrivs en forskarutbildning med drygt 20 doktorander där en del är antagna via forskarskolan för yrkesverksamma inom hälsa, vård och välfärd. 

Uppdragsutbildningar

Vi erbjuder kompetensutveckling för er personal i form av skräddarsydd utbildning efter era önskemål och behov. Ni får ta del av den senaste forskningen och den ämnesbredd som universitetet erbjuder. 

Läs mer om våra uppdragsutbildningar

 

Studentwebben

För dig som som redan studerar vid Institutionen för socialt arbete: På studentwebben hittar du praktisk information om att studera vid Malmö universitet. Information som rör ditt program eller din kurs finns i lärplattformen Canvas som du också når via studentwebben.

Besök studentwebben

Kontaktpersoner

Prefekt

Maria Hjortsjö

Biträdande prefekt för grundutbildning

Karin Ingvarsdotter

Biträdande prefekt för avancerad nivå

Carin Cuadra

Forskningsledare

Philip Lalander

Studierektorer (bemanning)

Åse Ekberg
Camilla Nordgren

Prefektstöd

Åse Ekberg 

Ansvarig för internationalisering

Jonas Christensen 

Studieadministratörer

Germana Di Lorenzo
Ewa Sortberg Bassmann

Studievägledare

Carina Grujic