I sektion 4 ingår ämnena Odontologisk röntgendiagnostik, Oral diagnostik, Oral hälsa, Ortodonti, Pedodonti och Samhällsodontologi. I sektionen ingår även HTA-O och WHO CAPP.

Odontologisk röntgendiagnostik

Dental digital radiologi rymmer många områden från teknik till samhällsnyttan av röntgenundersökningar. Hur man bäst optimerar undersökningar utförda med röntgen med avseende på bl.a. mängden stråldos till patient. Magnetresonansundersökningar, MR –hur kan man bättre utnyttja denna metod? Diagnostisk noggrannhet, tillförlitlighet, och nyttan för både vårdgivare som arbetar inom huvud-hals området och patienter, undersöks. Samarbete finns både nationellt och internationellt.

Länkar

Forskning inom röntgendiagnostik

Inom odontologisk röntgendiagnostik bedrivs forskning och forskarutbildning med inriktning bland annat på digital kvalitetssäkring, förbättrad riskbedömning gällande karies, käkleder och kostnadseffektivitet vid användning av CBCT jämfört med konventionella metoder.

Oral diagnostik

Inom Oral diagnostik får studenterna lära sig klinisk undersökningsmetodik, diagnostik och behandlingsplanering. Pågående forskningsprojekt omfattar högskolepedagogik och klinisk farmakologi. Forskningen inom pedagogik omfattar utveckling och utvärdering av fakultetens pedagogiska modell (case metodik med flipped classroom) samt utvärdering av examinationsformer och utveckling av en modell för kontinuerlig utvärdering (programmatic assessment). Inom området klinisk farmakologi studeras läkemedelsanvändning inom tandvården med syfte att utvärdera olika preparats effekt och nyttan med behandling.

Forskning inom oral diagnostik

En stor del av forskningen fokuserar på att kartlägga den skånska befolkningens munhälsa, hur den vuxna befolkningen i Skåne uppfattar sin tandhälsa och vad de har för tandvårdsbehov och tandvårdsefterfrågan. Resultaten av denna forskning kommer bland annat att ligga till grund för planering och dimensionering av tandvården i Skåne.

Studier om den kliniska examinationens utformning samt ekonomiska och administrativa vinster samt effekterna av att ett digitalt patientadministrativt journalsystem är andra aktuella forskningsprojekt vid avdelningen.

Tandvård

Patienterna omhändertas på avdelningen av tandläkare eller av student tillsammans med tandläkare. En patient med små till måttliga behandlingsbehov behandlas på studentklinik. De mer komplicerade terapiplaneringarna utförs på avdelningens lärarklinik. Efter diagnostik, terapiplanering och kostnadsförslag remitteras patienten till olika avdelningar beroende på patientens behandlingsbehov.

Oral hälsa

Området är tvärvetenskapligt och kunskap från framförallt odontologi och medicin, men även från beteendevetenskap integreras i utbildning, behandling och forskning. Tyngdpunkten ligger på insatser som främjar munhälsan och förebygger sjukdom i munnen i alla åldersgrupper.  Pågående forskningsprojekt handlar om hur diagnostik och behandling påverkas av nya klassificeringarna av parodontit, om utvärdering av munvårdsprogram för patienter som behandlas för cancer i huvud- och halsregionen och om salivsekretionens och salivsammansättningens betydelse för upplevelsen av muntorrhet.

Ortodonti

Bettavvikelser är vanligt förekommande och ca 30% av befolkningen har sådana bettavvikelser att de bör rättas till. Obehandlade bettavvikelser kan leda till risker för oral hälsa och funktion samt negativ påverkan på individens upplevda munhälsorelaterade livskvalitet. Tandregleringsavdelningen har flera pågående forskningsprojekt på doktorsnivå. Projekten har fokus på evidensbaserad klinisk forskning och innefattar främst utvärdering av munhälsorelaterad livskvalitet, behandlingseffektivitet, kostnadseffektivitet och sidoeffekter av tandregleringsbehandling.

Forskning inom ortodonti

Bettavvikelser är vanliga och förekommer hos cirka 60-75% av befolkningen av vilka 30% har sådana bettavvikelser att de bör rättas till. Obehandlade bettavvikelser kan leda till risker för oral hälsa och funktion. Detta tillsammans med djupgående missnöje vid påtagligt synliga bettavvikelser bedöms som viktiga behandlingsmotiverande faktorer.

Tandreglering eller ortodontisk behandling innebär att man med hjälp av fastsittande eller avtagbara tandställningar påverkar käkarna och deras tillväxt samt förflyttar tänder med avvikande läge så att tandraderna bättre överensstämmer med det ”normala” bettet.

Forskningsinriktning

Tandregleringsavdelningen i Malmö bedriver evidensbaserad patientcentrerad forskning. Forskningen ingår i fakultetens forskningsmiljö: Orofaciala funktionsstörningar och smärta. Orofacial funktionsstörning och smärta är en sammanfattning av ett flertal kliniska problem och sjukdomar som involverar bettet och käkarna, tuggmuskulatur och käkleder samt närliggande strukturer. Barn, ungdomar och vuxna drabbas och orsaken till problemen är oftast multifaktoriell. 

Tandregleringsavdelningen har för närvarande 8 forskningsprojekt på doktorsnivå. Projekten har fokus på evidensbaserad klinisk forskning. I den evidensbaserade utvärderingen finns tre hörnstenar: utvärdering av behandlingseffektivitet, kostnadseffektivitet och patientupplevelser av den utförda behandlingen.

I nästan alla forskningsprojekt utgör en systematisk litteraturöversikt inledning i de kommande avhandlingarna. Att utföra en systematisk litteraturöversikt är en viktig uppgift för att implementera kritiskt tänkande och reflektera över inhämtade kunskaper. Således ges åt forskarstudenten ypperliga tillfällen att lära sig forskningsområdet och att kritiskt granska litteraturen.

Aktuella forskningsprojekt och dess medarbetare

Randomiserade kliniska studier anses vara den säkraste grunden för medicinska beslut men trots detta har få randomiserade studier utförts. Genom randomiserade kontrollerade studier utvärderas behandlings- och kostnadseffektivitet samt patientupplevelser av olika ortodontiska behandlingsmetoder för att:

  • korrigera korsbett i växelbettet (jämförelser av behandling med Quadhelix, expansionsplåt, temporär komposituppbyggnad ocklusalt på molarerna för att häva låsning och därigenom möjliggöra spontankorrigering samt obehandlade fall som kontroller)
  • utnyttja ortodontisk förankring (jämförelser av osseointegrerade och konventionella ortodontiska förankringssystem)
  • skapa plats i tandbågen genom distalförflyttning av överkäksmolarer (jämförelser av extraoral och intraoral apparatur)
  • korrigera frontal invertering i växelbettet (jämförelser av behandling med avtagbar och fast apparatur)
  • utvärdera bettstabilitet och olika retentionsmetoder efter ortodontisk behandling

Medverkande i projekten ovan är: Sofia Petrén, Ingalill Feldmann, Ingela Karlsson, Anna-Paulina Wiedel, Gudrun Edman-Tynelius, Lars Bondemark, Eva Lilja-Karlander, Björn Söderfeldt.

Ytterligare ett viktigt forskningsprojekt pågår: “För tidigt födda barn – bettavvikelser och kraniofacial morfologi samt bettfysiologiskt status och funktion – en prospektiv, kontrollerad studie”.

Det finns en mindre mängd forskning, om än delvis motsägelsefull, som tyder på att för tidigt födda barn i jämförelse med normalfödda har högre frekvens av bett- och käkmorfologiska avvikelser. Ett av projektets viktiga ändamål är att få fram riktlinjer för att optimera det odontologiska omhändertagandet av de för tidigt födda barnen.

Medarbetare i detta projekt är: Liselotte Paulsson-Björnsson, Lars Bondemark, EwaCarin Ekberg, Maria Nilner, Bo Selander, Björn Söderfeldt

I ett annat projekt, ”Har personer med stora skelettala avvikelser sämre bettfunktion och högre förekomst av orofaciala funktionsstörningar och smärta än en normal population?”, studeras prospektivt och kontrollerat orofaciala funktionsstörningar på patienter med grava bett- och käkavvikelser före och efter kombinationsbehandling med tandreglering och käkkirurgi

I detta projekt medverkar: Cecilia Abrahamsson, Thor Henrikson, EwaCarin Ekberg, Maria Nilner, Bo Sunzel, Lars Bondemark. 

I en longitudinell prospektiv studie, ”Sugvanor och bettavvikelser i Örebro län”, analyseras förekomst av bettavvikelser och samband mellan sugvanor och bettavvikelser på barn från 3 år fram t.o.m. 7 års ålder.

Medarbetare är: Lillemor Dimberg, Bertil Lennartsson, Björn Söderfeldt, Lars Bondemark. 

Samarbete och forskningsanslag

Avdelningen har samarbete med forskare från Odontologiska fakulteten i Malmö; Diagnostiskt Centrum UMAS, Malmö; Landstinget Gävleborg, Skåne och Örebro; Odontologiska Institutionen i Jönköping; Neonatalavdelningen, Universitetssjukhuset Lund; Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); Universiteten i Leipzig, Tyskland och Niigata, Japan. 

Tandvård

På vår lärar/specialistklinik tar vi efter remiss emot barn och ungdomar samt vuxna med avancerade bett- och tandställningsavvikelser. I huvudsak sker behandlingen med fast tandställning och behandlingen utförs av tandregleringsspecialister i team med ortodontiassistenter.

Pedodonti

Pedodonti är ett tvärvetenskapligt ämne och forskningen idag är inriktad på att främja god och jämlik hälsa. Fokus är på smärta och smärtlindring i samband med tandbehandling samt barnens upplevelser av detta. Vidare är fokus på orala hälsan hos barn som är särskilt utsatta och sårbara, t ex medicinskt belastade barn, barn i socialt utsatta områden och barn som placerats av samhället i dygnsvård. Diagnostik av approximalkaries i primära tänder är ett annat område.

Forskning inom pedodonti

Pedodonti är en tillämpad disciplin inom vilken baskunskaper från olika odontologiska, medicinska och beteendevetenskapliga vetenskaper sammanförs och tillämpas som en ofta modifierad form, anpassade till väldefinierade kännetecken hos den ständigt utvecklande individen.

Tvärsnittskaraktären inom ämnesområdet pedodonti avspeglar sig i avdelningens forskningsprofil, vilken omfattar följande forskningsområden:

  • utvärdering av endodontiska behandlingar i tidig ålder
  • Parodontala sjukdomar hos barn och ungdomar
  • Invandrarbarns tandhälsa
  • Kariesprevention hos barn och ungdomar
  • Orala förhållanden och beteende i tandvårdssituationer hos tidigt födda barn
  • De små salivkörtlarnas funktion i olika åldrar

Tandvård

På lärarkliniken behandlas patienter på remiss från allmänpraktiserande tandläkare, från specialisttandläkare i regionen och från andra avdelningar på Tandvårdshögskolan. 

Samhällsodontologi

Inom samhällsodontologi studeras effekten av beteenderelaterade, samhällsrelaterade och vårdorganisatoriska faktorer för människors munhälsa, hälsobeteende och livskvalitet. Forskningen handlar om betydelsen av tandvårdssystemets utformning för människors tandvårdsvanor och om hur tandvårdspersonalen kan främja ett positivt hälsobeteende hos människor. Ett annat forskningsområde är tandvårdspersonalens arbetsvillkor, bl a personalens autonomi i arbetet och faktorer som främjar eller hindrar samverkan i team inom tandvården och med yrkesgruppen utanför tandvården.

Forskning inom samhällsodontologi

Inom samhällsodontologi bedrivs ett flertal forskningsprojekt, de flesta i nära samarbete med andra ämnen. Den bästa bilden av vad samhällsodontologi kan handla om får man måhända av en översikt av de olika projekt som bedrivs vid avdelningen. Ett huvudområde är förstås den orala hälsans epidemiologi. Som påpekats bland annat av den senaste utredningen om tandvårdsförsäkringen är detta i viss mån ett försummat forskningsområde. En longitudinell databas håller dock på att byggas upp vid avdelningen, där tandhälsans utveckling kan följas och orsaker till dess sociala strukturering analyseras. Vi har till exempel kunnat visa att även om tandhälsan är socialt snedfördelad i Sverige så gäller inte det tandvårdskonsumtionen.

En viktig del av forskningen i samhällsodontologi är också att förstå begreppet hälsa bättre och att skapa kunskap om munnen och tändernas roll för livskvaliteten. Munnens sociala betydelse är uppenbar, och oral rehabilitering kan betyda oerhört mycket för människors liv. Utveckling av metodik för en helhetsvärdering av kliniska åtgärder är en del av det arbetet, men också internationellt komparativa studier av oral livskvalitet för att förstå sociala och kulturella innebörder av munnen och tänderna.

Tandvårdsorganisation är ytterligare ett centralt område för forskning. Tandläkares psykosociala arbetsmiljö är problematisk, och den kan relateras till olika organisationsidéer och managementdoktriner, som har haft stor genomslagskraft i tandvården. Arbete med människor är annorlunda än industriarbete eller administrativt arbete. Vid avdelningen bedrivs flera ingående studier med utveckling av analysmodeller för arbete med andra människor och undersökningar av hur de särskilda kraven i sådant arbete kan leda till problem i arbetssituationen. Just skärningspunkten mellan olika discipliner som managementteori, arbetspsykologi, samhällsmedicin och samhällsodontologi har visat sig vara en mycket fruktbar utgångspunkt för förståelse av vårdarbetets villkor.

Den psykologiska relationen mellan tandläkare och patient är normalt mycket god, men det finns också möjligheter att förbättra den och förstå dess betydelse för resultatet av arbetet. Tandvårdsrädsla är en uppenbar faktor, men komplexiteten i många behandlingssituationer ställer höga krav i det sammanhanget. Vid avdelningen pågår flera forskningsprojekt där man försöker analysera detta.

I tandvården som i annan vård måste man ofta fatta svåra och komplicerade beslut. Analys av den kliniska beslutsprocessens struktur är ett fascinerande forskningsområde, där man får inblick i de komplexa samspelen mellan klinikern och patienten. Ambitionen med den forskning som bedrivs är att ha ett tvärvetenskapligt angreppssätt, där såväl organisation, finansiering, och psykologi samspelar med biologiska och tekniska faktorer.

De kunskaper som produceras i forskningen måste också komma till användning för att de skall vara meningsfulla. Utvärdering av behandling bör ske med användande av forskningens metodarsenal. Där spelar samhällsodontologi en viktig roll som servicedisciplin för de olika kliniska specialiteterna, vilket sker i många sammanhang. Vi har tidigare medverkat vid undersökning av stressens betydelse för tandlossningssjukdom, analys av patienttillfredsställelse med protetik, användning av röntgen och strålskyddsmedvetande i tandvården, långtidsuppföljningar av överlevnad av protetiska konstruktioner och analys av bettfysiologisk behandling av komplexa smärttillstånd. För närvarande bedriver enheten forskning inom följande områden där samhällsodontologin deltar med metodologisk och innehållslig kompetens:

  1. I samarbete med Gunnel Svensäter, Malmö högskola, m.fl. Bacterial acid tolerance – A new target for fluoridated milk in caries prevention. Pågående multicenterstudie. KOF-Syd samarbete med Kronobergs, Kalmar och Blekinge läns landsting.
  2. Hanne Berthelsen m.fl. Work and health among first-line health care staff – validation and a new base for Copenhagen Psychosocial Questionnaire in Sweden. Pågående multicenterstudie.
  3. I samarbete med Henrik Jansson, Malmö högskola, m.fl. Periodontal disease and oral health related quality of life. Pågående multicenterstudie inom Sverige.
  4. I samarbete med Liselott Björnsson, Malmö högskola, m.fl. Orthodontic treatment in adolescents with crowding and displaced teeth. Planerad multicenterstudie.
  5. I samarbete med prof Sven Persson, Prof Dan Ericsson, Malmö högskola. Utvärdering av en metodkurs i Motiverande Samtal på tandläkarutbildningen Malmö högskola. Pågående metodstudie.
  6. Axtelius m.fl. Ohälsan i Kalmar läns olika kommuner. Sociala bestämningsfaktorer utifrån Malmökommissionens rapport. Planerat projekt. I samarbete med Kalmar län inom KOF-Syd.
  7. Axtelius m.fl. Salutogenetiska orsaksfaktorer bland mycket äldre och friska personer i Kalmar län. Planerat projekt. I samarbete med Kalmar län inom KOF-Syd.
  8. I samarbete med Sigvard Åkerman, Malmö högskola, m.fl. Salivanalyser och deras korrespondens med kliniska variabler. Planerat projekt. I samarbete med Kalmar län inom KOF-Syd.

HTA-O och WHO CAPP

HTA-O är en förkortning av Health Technology Assessment inom Odontologi. Health Technology Assessment innebär en systematisk utvärdering av metoder och tekniker inom hälso-och sjukvården. HTA-O bildades eftersom det finns stora behov av god klinisk behandlingsforskning inom tandvården där SBU (Statens Beredning för medicinsk och Social Utvärdering) identifierat ett antal viktiga kunskapsluckor. Odontologiska fakulteten ansvarar för CAPP, Världshälsoorganisationen WHO:s databas över världstandhälsan.

HTA-O

WHO CAPP