Presentation
Det övergripande syftet med avhandlingen är att utforska förutsättningarna för jämlik hälsa inom området sexuell och reproduktiv hälsa (SRHR) genom att utforska hur intersektioner av sociala bestämningsfaktorer skapar sårbarhet eller resurser bland unga i åldern 16-29 år i Sverige. Det övergripande syftet behandlas i följande delstudier:
Studie I. En intersektionell sårbarhetsanalys Studien utforskar hur sårbara positioner inom de tre SRHR-relaterade utfallsområdena: osäkert sex, sex mot sin vilja och sex mot ersättning, bland unga i åldrarna 16–29, genom utveckling av en deskriptiv intersektionell sårbarhetsanalys som kan informera policy och praktik. Mer specifikt undersöker studien intersektioner av kön med fem andra sociala bestämningsfaktorer: sexuell identitet, transperson, upplevd ekonomi, att vara utrikesfödd och socialbidragsmottagare.
Studie II. Resurser för att föreslå säkrare sex Studien undersöker associationen mellan att ha kontroll över sitt liv och resurser för att föreslå säkrare sex bland unga 16–29 år i Sverige. Mer specifikt intersektioner mellan kön och de sociala bestämningsfaktorerna: sexuell identitet, transperson, upplevd ekonomi, samt att vara utrikesfödd.
Studie III. Resurser för att uppnå sexuell hälsa-literacitet Studien utforskar hur unga i Sverige själv värderar sina kunskaper från skolans undervisning i sexualitet, relationer och samtycke inom följande fem områden: kropp, sexuellt överförbara infektioner, sexualitet, relationer och jämställdhet samt normer och HBTQI+-perspektiv. Mer specifikt undersöker studien om den självskattade kunskap från undervisningen, upplevs som tillräcklig och följaktligen kan ses som en resurs i förmågan att ta hand om sin sexuella hälsa. Studien undersöker också interaktioner och intersektioner mellan tillräcklig kunskap och kön, sexuell identitet, transperson, upplevd ekonomi, samt att vara utrikesfödd.
Studie IV. Nöjd med sexlivet som resurs för hälsa Studien utforskar sambandet mellan att vara nöjd med sitt nuvarande sexliv (sexlife satisfaction) samt att ha god hälsa, bland unga 16-29 år i Sverige. Mer specifikt utforskar den vilka som är mest nöjda med sitt nuvarande sexliv och därmed kan använda sexuell nöjdhet som en resurs för hälsa, samt hur detta påverkas av intersektioner mellan, kön, sexuell identitet, transperson, upplevd ekonomi, samt att vara utrikesfödd.
